Home About Browse Search
Svenska


Vesterholm, Victoria, 2018. Kan hästens välfärd förbättras genom studier av frilevande hästars beteenden?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img] PDF
615kB

Abstract

I denna litteraturstudie jämförs den domesticerade hästens beteenden med de beteenden som finns dokumenterade hos frilevande hästar. Syftet är att undersöka om välfärden kan förbättras hos de domesticerade hästarna genom att förstå behovens ursprung.
De frilevande hästarna spenderar större delen av dygnet med att beta gräs samtidigt som de långsamt förflytta sig. Hästar är mycket sociala och lever i stabila familjegrupper eller ungkarlsgrupper där en komplex, cirkulär hierarki råder. Ensamma hästar är oerhört ovanligt och aldrig något de själva strävar efter då det innebär livsfara som de bytesdjur de är. I familjegrupperna finns en hingst som håller ihop gruppen och säkerställer fortplantningen genom att betäcka stona. Hingsten uppvaktar intensivt sina ston i flera dagar under brunsten och de parar sig åtskilliga gånger för att säkerställa att en lyckad befruktning sker.
Genomsnittshästen i Sverige är en varmblodig ridhäst som står i en ensambox över natten för att sedan släppas ut i en hage tillsammans med andra hästar under dagen. Under de kallare årstiderna får majoriteten av hästarna hö som grovfoder. Att hö inte alltid är jämförbart med färskt gräs kan ses på hästens beteende kring foderintaget som till exempel kan handla om hur de själva fuktar sitt hö med hjälp av vattenhinken. Om de inte har en vattenhink har de en automatisk vattenkopp som inte alltid rimmar så bra med deras naturliga drickbeteende. Det sexuella beteendet är någonting annat som tas lite hänsyn till i vår moderna hästhållning där artificiell insemination blir allt vanligare. Men hos till exempel islandshästen är det fortfarande vanligast med så kallad fribetäckning, som bäst motsvarar hästens naturliga beteende vid fortplantning.
Problembeteenden som stereotypier kan förekomma hos hästar som känner sig maktlösa över sin situation, ett tydligt tecken på dålig hästvälfärd.
Genom att ta mer hänsyn till hästens naturliga ätbeteende och deras starka sociala behov kan deras välfärd förbättras än mer, vilket kan tyckas vara en skyldighet då vi håller dem för vår eget stora nöjes skull.

,

The purpose of this literature study is to clear out if a comparison of behaviors of the domesticated and the free-raging horses can improve the welfare of todays domesticated horses.
The free-ranging horses spend most of their time grazing while slowly moving across large areas. Horses are very social and live in stable family groups or bachelor groups where there is a complex circular hierarchy. Self-chosen solitary life is not an option for a pray animal like the horse. The group stallions main mission is to keep the group together and breed the mares. The courtship and sexual behavior is well developed and continues for several days, making sure the fertilization is successful.
The average horse in Sweden is a warm-blooded riding horse, which are kept in an individual box overnight but spend the day together with other horses in an enclosed pasture. During the colder seasons, the majority of horses are served hay as roughage. The fact that hay is not always equivalent to fresh grass can be seen in horses eating behaviors, for example has there been observations of horses plunging their hay in the water bucket in attempts to make it moister. But not all horses have a water bucket since the automatic water cup is the most common way to provide water for horses in Sweden. The automatic water cup has been shown in studies to not rhyme very well with the horse natural drinking behavior due to the slow waterflow.
The biggest behavioral difference between domesticated and free-ranging horses is found in the terms of reproduction. Artificial insemination is becoming more and more common and expressing the natural mating behavior is not always taken in consideration. However, in some breeds, e.g. the Icelandic horse, it is still most common to arrange free-range coverage, which best corresponds to the horse's natural reproduction behavior.
Problem behaviors like stereotypes may occur in horses due to feelings of incapability to affect their situation, a clear sign of poor horse welfare.
By taking the horse natural eating behaviors more carefully into consideration as well as allowing the horses to express their strong motivation for social interactions with conspecifics the welfare can be improved. We ow them this, especially since we keep them for the sake of our own immense pleasure.

Main title:Kan hästens välfärd förbättras genom studier av frilevande hästars beteenden?
Authors:Vesterholm, Victoria
Supervisor:Yngvesson, Jenny
Examiner:Löfgren, Maria
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (f.o.m. 2016)
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:Häst, naturligt, beteende, behov, domesticering, hästhållning, välfärd
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10077
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10077
Subjects:Animal ecology
Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:11 Jan 2019 09:49
Metadata Last Modified:25 Feb 2019 13:06

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits