Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Gräsbetessjuka är en allvarlig polyneuropatisk sjukdom vilken kan drabba betande hästar. Den ger upphov till neurodegeneration av framför allt det enteriska och autonoma nervsystemet vilket speglas kliniskt av bland annat ileus, dysfagi, anorexi och takykardi. I de flesta fall har gräsbetessjuka dödlig utgång förutom i vissa kroniska fall av sjukdomen där efter understödjande behandling ett tillfrisknande kan ske. Utbrotten sker främst på våren och på beten där fall förekommit tidigare.

Sjukdomen beskrevs första gången 1909 och många olika bidragande agens har under åren föreslagits, bland annat insekter, bakterier, svampar och växter. Denna litteraturstudies syfte är att studera forskning angående uppkomst av gräsbetessjuka med fokus på bakterien Clostridium botulinum (C. botulinum) typ C:s potentiella inverkan. Detta på grund av att resultaten från flera forskningsrapporter under senare år indikerat att C. botulinum typ C kan vara orsakande agens till gräsbetessjuka.

Flera studier har jämfört antikroppsnivåer mellan drabbade och icke drabbade hästar. Resultaten visade att låga nivåer av specifika systemiska IgG-antikroppar mot ytantigen från C. botulinum typ C och dess toxin (BoNT/C) är förknippat med gräsbetessjuka. Dock när specifika IgAantikroppar mot nämnda antigen från tunntarmens slemhinna studerades hade istället hästar drabbade av gräsbetessjuka högre nivåer antikroppar mot BoNT/C. En större förekomst av klostridier och anaeroba bakterier hos gräsbetessjuka hästar har även setts. Bland gräsbetessjuka hästar isolerades hos cirka hälften av hästarna BoNT/C i en studie.

Clostridium botulinum orsakar även sjukdomen botulism. Botulism ger dock en helt annan histopatologisk bild jämfört med gräsbetessjuka. Vissa av symptomen stämmer överens, men flera symptom skiljer sig åt i de olika sjukdomarna. Den geografiska utbredningen skiljer sig också åt en del då Storbritannien, vilket är drabbad hårdast av gräsbetessjuka, har förhållandevis relativt få fall av botulism hos häst.

Trots att flera studier har visat att C. botulinum typ C kan vara involverad i uppkomsten av gräsbetessjuka har det inte lyckats fastslås att bakterien är det sjukdomsframkallande agens vilket länge sökts efter. Det är förbryllande att sedan sjukdomen först beskrevs över hundra år sedan, har det än idag, trots all forskning som bedrivits, inte bekräftats vilket agens det är som orsakar gräsbetessjuka. Orsaken till detta kan vara att gräsbetessjuka beror på flera faktorer vilket gör att den är komplex att studera. Detta manar till att mer forskning krävs för att få ökad kunskap om dess uppkomst och förhoppningsvis kan det leda till nya metoder för att behandla och förebygga sjukdomen.

Equine grass sickness or equine dysautonomia is a serious polyneuropathy affecting grazing horses. It is characterized by degenerative neurons affecting mostly the enteric and autonomic nervous system. Typical symptoms are for example ileus, dysphagia, anorexia and tachycardia. In most cases the disease is fatal although some chronic cases have survived and recovered following intensive care. Outbreaks of the disease is most seen during spring and on pastures where horses have been affected before.

Equine grass sickness was first described 1909 and many different contributing agents have been proposed throughout the years e.g. insects, bacteria, fungi and plants. The purpose of this literature review was to study research involving the etiology behind equine grass sickness. The focus was on the hypothesis that Clostridium botulinum (C. botulinum) type C is an etiological agent. This because of the intensive research that have taken place on this topic lately.

Several studies have concluded that low levels of specific systemic IgG-antibodies in horses against surface antigen from C. botulinum type C and botulinum neurotoxin type C (BoNT/C) are associated with equine grass sickness. However, another study compared specific IgAantibodies against said antigens from the mucosa of the small intestine and its results instead indicated that higher levels of IgA-antibodies against BoNT/C are associated with the disease.

Other studies have shown that Clostridium species and anaerobic bacteria in general appear more frequently in affected horses. One study isolated BoNT/C from approximately half of the horses with equine grass sickness.

Clostridium botulinum is also the bacteria responsible for botulism. The histopathology of that disease is completely different that of equine grass sickness and though some of the symptoms cohere many are still specific for each disease. The geographic distribution of the diseases differs too, e.g. Great Britain is the country were equine grass sickness most often occur, but the frequency of botulism is low in comparison.

Even though a lot of research have been performed regarding etiological agents causing equine grass sickness, there is still, after one hundred years, no definite answer. The reasons for this might be that the disease depends on several factors like environment, feed and various microorganisms making it a complex scenario for investigations. Therefor more research is needed before hopefully efficient prevention and treatment are possible.