Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Enligt Skogsvårdslagen skall åtgärder för etablering av nästkommande bestånd senast vara vidtagna under det tredje året efter avverkning och lagen begränsar sålunda den längst tillåtna kalmarkstiden. Kalmarkstidens längd är känd att påverka faktorer av betydelse för föryngringsresultatet, men kan även tänkas påverka det konkurrenstryck planterade plantor senare utsätts för från naturligt föryngrade plantor. I denna studie undersöks hur beslut som tas i samband med kalmarkstiden påverkar andelen lyckade föryngringar i norra och södra Sverige, samt om och hur dessa beslut i kombination med en rad ståndortsfaktorer och åtgärdsval, påverkar det konkurrenstryck som planterade plantor utsätts för i plantskogen.

Andelen lyckade föryngringar i relation till Holmen Skogs mål, respektive Skogsvårdslagens krav undersöktes visuellt med hjälp av beskrivande statistik av uppgifter från Holmen Skogs avdelningsregister. För att undersöka konkurrenstrycket kompletterades registeruppgifterna med uppgifter från inventeringar hösten 2017 i avdelningar planterade år 2012 i Holmen Skogs distrikt Umeå. Från det kombinerade datamaterialet beräknades två konkurrensindex, KI50 och KI100. För respektive konkurrensindex skapades genom multipel linjär regression en regressionsmodell som beskrev variationen i konkurrenstrycket.

Föryngringar i norra och södra Sverige påverkades på ett liknande sätt av besluten i samband med kalmarkstiden och andelen lyckade föryngringar minskade med ökande antal vegetationsperiodsmånader mellan markberedning och plantering, samt senare planteringsmånad. Trenden var tydlig i region Syd men något ojämn i region Nord. Även konkurrenstrycket i plantskogen påverkades av besluten i samband med kalmarkstiden och planteringsmånaden var av statistiskt signifikant betydelse för KI100, där det uppmätta konkurrenstrycket ökade med en senare planteringsmånad. Ingen kalmarksrelaterad variabel fick någon tydlig inverkan på KI50. Både vid analysen av föryngringsresultatet och konkurrenstrycket i plantskogen framkom att avdelningar som upplevt fler vegetationsperiodsmånader mellan markberedning och plantering även tenderade vara planterade senare på säsongen. Det gör att viss samverkan kan finnas mellan de två variablerna. Kalmarkstidens betydelse kopplades till inväxten av vegetation och naturlig föryngring, samt risker förknippade med plantering i olika månader. Utöver planteringsmånaden påverkades konkurrenstrycket även av andra val och ståndortsfaktorer. Konkurrenstrycket var högre i granföryngringar och ökade med ökande ståndortsindex, markfuktighetsklass och andel naturligt föryngrade plantor bland de registrerade huvudstammarna. Det förklarades av skillnader i initial tillväxt, samt betydelsen av etableringsförhållandena för naturlig föryngring och tidigare skador som drabbat avdelningen.

Inom ramen för Holmen Skogs skötselrutiner såg en tidig planteringsmånad och få vegetationsperiodsmånader mellan markberedning och plantering ut att vara gynnsamt för andelen lyckade föryngringar och det konkurrenstryck som utvecklas. En anpassning av planteringsmånaden efter de lokala ståndortsförhållandena skulle potentiellt kunna öka andelen lyckade föryngringar sett över hela säsongen, men ytterligare studier behövs. I avdelningar med risk för ett högt konkurrenstryck kan tidigare röjning bli aktuell och plantering av större plantor skulle potentiellt kunna minska konkurrenstrycket. Då ett högt konkurrenstryck inte nödvändigtvis betyder att konkurrensen begränsar plantorna bör ytterligare studier med upprepade konkurrensmätningar göras för att undersöka hur plantor i avdelningar med varierande ståndortsförhållanden påverkas av olika konkurrensintensitet.

According to the Swedish Forestry Legislation measures to procure the establishment of the next stand must be made at the latest during the third year after final felling, limiting the longest fallow period allowed. The fallow period is known to affect factors of importance for the regeneration result, but could be of importance to the competitive pressure from naturally regenerated plants as well. This study investigates how decisions associated to the fallow period affect the proportion of successful regenerations in northern and southern Sweden and also, if and how these decisions and a variety of silvicultural choices and site conditions, affect the competitive pressure experienced by planted seedlings in the plant forest.

The proportion of successful regenerations in relation to Holmen's goals and the Forestry Law was examined visually with descriptive statistics using information from Holmen Skog's department register. The competitive pressure was examined by combining the department register information with information inventoried during the fall of 2017, in departments planted 2012 in Holmen Skog district Umeå. From the combined data material two competition indexes were calculated, KI50 and KI100. For each competition index respectively, a regression model explaining the variation in competitive pressure was built by multiple linear modelling.

Regenerations in northern and southern Sweden were similarly affected by decisions associated to the fallow period and the proportion of successful regenerations decreased with an increasing number of vegetation months between scarification and planting and a later planting month. The trend was clear in region Syd and somewhat uneven in region Nord. Decisions associated to the fallow period also affected the competitive pressure and a later planting month increased the competitive pressure in KI100. No fallow period related variable was of any significant importance to KI50. Both the analysis of the regeneration result and the competitive pressure on planted seedlings found that departments that had experienced a greater number of vegetation months between scarification and planting tended to have been planted later in the season. Some interaction between the variables may therefore have been present. The importance of the fallow period was linked to the establishment of vegetation and natural regeneration and also risks associated to planting in varying months. The competitive pressure was in addition to the planting month, also affected by other choices and site conditions. The competitive pressure was higher in spruce regenerations and increased with increasing site index, soil moisture class and proportion of naturally regenerated stems among the main stems. This was explained by differences in initial growth, the importance of the conditions for natural regeneration and that of earlier damages to the department.

Within the management routines of Holmen Skog an early planting month and few vegetation months between scarification and planting seem beneficial for both the proportion of successful regenerations and the competitive pressure five years after planting. Adapting the planting month after local site conditions could possibly increase the proportion of successful regenerations, but further studies are needed. In departments with risk for high competitive pressure an earlier pre-commercial thinning may be relevant and planting bigger seedlings could possibly decrease the competitive pressure. Since a high competitive pressure does not necessarily mean that the competition are limiting the seedlings, further studies should be carried out with repeated measurements, in order to examine how seedlings in departments with varying site characteristics are affected by a certain competitive pressure.