Home About Browse Search
Svenska


Belwin, Viktoria, 2018. Territoriella produktionsformer vid synliggörande av genussystem på offentliga platser exempel: Mårtenstorget. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
763kB

Abstract

Vilka har idag tillgång till det offentliga rummet? Det här har jag tittat närmare på med fokus på könsmaktsordning i exemplet Mårtenstorget i Lund.

Syftet med uppsatsen var från början att utforska begreppet territorialitet och därefter använda sig av territorialitet som analysmetod för att synliggöra en könsmaktsordning, i mitt exempel Mårtenstorget i Lund.

Under skrivandets gång insåg jag att det var problematiskt att kartlägga territorialiteten på platsen, och ännu mer problematiskt att använda sig av begreppet för att synliggöra en könsmaktsordning. Att genomföra den här typen av analys och därefter dra slutsatser kring resultatet skulle inte leda till att synliggöra en könsmaktsordning, då det som ofta skiljer i kvinnors och mäns sätt att använda det offentliga rummet inte syns i den här skalan. Skillnaderna idag ligger främst i hur kvinnor och män rör sig inom en stad, och vilka tider.

Att arbeta på detta paternalistiska vis, att identifiera ett problem och kanske därefter behov efter kategorierna man och kvinna kan leda till att behoven ställs mot varandra, ordnas hierarkiskt eller att strukturer befästs istället för att raseras. Lösningen ligger förmodligen i att utföra planeringen på andra vis.

Det jag efter min litteraturstudie i territorialitet, genus och planering kommer fram till är att den typen av analys inte lämpar sig för mitt syfte.

Min observation över territorialiteten på Mårtenstorget i Lund och den kvantitativa statistik står ensamt som svårtolkad. Det jag slutligen kan se i resultaten är att sammanlagd vistas det fler kvinnor på platsen. De som berättar mer är de kvalitativa anteckningarna jag förde vid sidan av. Här kan man ana de tidsgeografiska skillnaderna mellan män och kvinnor, då kvinnor gärna vistades kortare tid och gärna i grupp på torget. Män hade en tendens att vistas längre tid, oftare ensamma och även under tider och dagar då vädret var sämre och torget mer avfolkat. Det här tolkar jag som att det kan vara ett resultat ev de olika rörelsemönster män och kvinnor har i staden.

Jag har slutligen kommit fram till att kartläggning av territorialitet kan vara lämpligt att använda sig av i kombination med tidsgeografiska analyser i staden. På detta vis kan en diskussion föras kring de territoriella produktionsformerna och hur de förhåller sig till människornas tidsgeografiska rörelse i det offentliga rummet. Det kan då fungera som ett verktyg för att synliggöra genussystemet i staden.

,

Who has access to the public space? In this essay have I been looking at this i the example Mårtenstorget in Lund.

The purpose of the essay was from the beginning to explore the concept of territoriality and then use territoriality as an analytical method to visualize a gender equality scheme, in my example Mårtenstorget in Lund.

During the writing I realized that it was problematic to map the territoriality of the site, and even more problematically to use the term to visualize a gender power scheme. To do this analys and then make conclusions about the results will not help me make the gender power scheme more visible, the differences between how men and women use the public space will not be visible in this small scale. The differences today is primarily how women and men move within a city and what time.

To work in tis paternalistic way, to identify a problem or a need and there after a solution may result in fortified gender structure when you identify different needs for men and women. The solution is probably to use a different strategy while planning.

After my literature study in territoriality, gender and planning it has come truth that this type of analysis is not suitable for my purpose.

My observation over the territoriality on Mårtenstorget i Lund and the quantitative statistics is alone difficult to interpret. What I can see in the results is that overall there are more women on the site.

The little notes I made in my notebook made the quantitative statistics more understandable. You can see a tendency of time differences, women would like to stay for a short period of time and more often will be seen in groups. Men had a tendency to stay longer, more often alone and even during times and days when the weather was worse and the square more popular. This can be a result of the different moving pattern men in women has in the city.

I have finally come to the conclusion that mapping of territoriality may be suitable to use in combination with time geographic analyzers in the city. In this way, we can discuss how the territorial forms of production relate to how people are moving in the public space and how territorial forms of production affect the everyday life.

Main title:Territoriella produktionsformer vid synliggörande av genussystem på offentliga platser exempel: Mårtenstorget
Authors:Belwin, Viktoria
Supervisor:Lindström, Linnéa
Examiner:Peterson, Anna
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:genus, planering, territorialitet, territoriella produktionsformer, genusanalys, torg
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9993
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9993
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:22 Nov 2018 12:32
Metadata Last Modified:27 Feb 2019 10:46

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits