Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Våra städer står inför stora utmaningar. Klimatförändringarna kommer att leda till en ökad frekvens och magnitud av skyfall som drabbar våra städer. I takt med att städerna växer skapas fler hårdgjorda ytor vilket ökar mängden dagvatten som följd av minskad perkolation. Dagens städer har ofta äldre dagvattenledningar som tenderar att bli överbelastade vid den högre mängden dagvatten som systemen måste hantera vid skyfall. En konsekvens av detta är bland annat bräddning och/eller översvämmade källare. I samband med samhällets anpassning till klimatförändringarna sker också en förändring av bashastigheten för fordonstrafik i svenska tätorter. 2008 införde regeringen nya hastighetsintervaller som ligger till grund för det förslag om sänkning av bashastighet i tätort som nu är framtaget. Förslaget innebär en sänkning av hastigheten från 50 km/h till 40km/h i tätorten. Förslaget är ett led i samhällets förändrade syn på bilen och dess inverkan på stadsplaneringen.

I Göteborg arbetar staden både med anpassning för de ökade skyfallen till följd av klimatförändringen och planerar för att sänka hastigheten i de centrala delarna av staden. Genom att studera skyfallssimuleringar identifierades Kommendörsgatan vid Majorna i centrala Göteborg som lämpligt för att undersöka om det går att finna synergieffekter mellan klimatförändringarna och sänkningen av bashastigheten. Arbetet visar att det går att finna synergieffekter när Kommendörsgatan anpassas till att bättre hantera dagvattnet i samband med sänkningen av bashastigheten. Sänkningen av hastigheten på Kommendörsgatan från 50 km/h till 40 km/h medgör att 0,85 meter av vägbredden kan användas direkt till dagvattenhantering. Om parkeringsplatser utryms skapas för cykelbanor på båda sidor på gatan samt ytterligare 6,05 meter till exempelvis dagvattenhantering. Stöd för omfördelningen av gatans funktioner går att finna i Göteborg stads policydokument, vilka i likhet med rådande forskning framhäver de positiva egenskaper som blågröna-dagvattenfunktioner bidrar med i städer.

Our cities face major transformations. Climate change seems to lead to increased frequency and magnitude of rainfall that will affect our cities. As our cities grow, more impervious materials (i.e. asphalt or concrete) are created, which increases the amount of stormwater as a result of reduced percolation. Today's cities often have older water pipelines that are overloaded by the higher amount of stormwater that the systems need to handle. This results in urban flooding and/or flooded basements. In connection with society's adaptation to climate change, a change in base speed in Swedish urban areas also occurs. In 2008, the government introduced new speed ranges which forms the basis of the government board’s proposal to reduce the speed from 50 km/h to 40 km/h in the urban area. The proposal is a part of society's changed view of the car and its impact on urban planning. In Gothenburg, the city is adapting to the increased rainfall due to climate change and plans to lower the speed in its urban area. By studying rainfall simulations, Kommendörsgatan at Majorna in central Gothenburg was identified as appropriate to see if synergies between climate change adaption and the reduction of base speed can be found. The paper shows that synergy effects can be found when Kommendörsgatan is adapted to better manage the stormwater in connection with the reduction of base speed. By reducing the speed of the street from 50 km/h to 40 km/h, 0.85 meters can be used directly for stormwater treatment. Furthermore, the paper shows that a redistribution of the streets functions, where parking spaces are removed space for bicycle lanes on both sides of the street, will create and another 6.05 meters for storm water management. Support for the redistribution of the streets functions can be found in Gothenburg`s city council's policy documents, which, in accordance with current research, emphasize the positive features that blue / green water features contribute to cities.