Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det offentliga rummet har spelat en betydande roll för demokratiseringsprocesser under snart fem tusen år. I Sverige är dessa ytor fortfarande platser där människor ska ha möjlighet att uttrycka sig personligt och på så vis göra sig till en del av det gemensamma samhället. Med detta som utgångspunkt behandlar denna undersökande uppsats den materiella miljöns betydelse för vilka personliga uttryck som uppstår i västerländska, offentliga, stadsrum.

Resultaten tyder på att människor har en mycket avancerad förmåga att avläsa vilka processer som är av betydelse i rum då individen träder in i dem. Signaler från det materiella om sociala konventioner för vad som är normalt eller tillåtet i rummet påverkar brukares sätt att uttrycka sig och ta plats i olika miljöer. Dessa konventioner har ett symbiotiskt samspel med hur rummen ser ut att vara använda och hur de är designade. Materiella element tenderar att stabilisera användanden och uttryck som associeras till objektet och utformningen. Rum med otydliga eller motstridiga signaler om hur det förväntas användas, samt öppna, tomma och homogena ytor tycks göra brukare mindre initiativtagande och uttrycksfulla. Medan platser med många lager av processer som upplevs tillåtna, kan leda till en ökad social acceptans för individuella uttryck. Att rum innehar en flexibilitet kan också vara av betydelse för brukares tendenser att prägla rum på ett personligt sätt och kunna göra sig själva till en del av det gemensamma. Lösa och föränderliga element innefattar valmöjligheter och kan fungera som verktyg åt människor att omforma rummen med efter sina personliga önskemål.

För att kunna undersöka vad som inverkar på brukares möjligheter att ta plats i städer utformas begreppen anpassad appropriation och personlig appropriation. Begreppen definierar skillnaden mellan en individ som i hög grad fokuserar på att tolka vad som är förväntat i ett rum samt anpassar sig till föreställningen, och någon som inte gör det. De samlade resultaten pekar på, att om vi eftersträvar ett brett deltagande i städer, bör vi också aktivt skapa många olika utrymmen för personliga appropriationer som individuella val och uttryck. Platser som tydligt signalerar till brukare att de har möjlighet att uttrycka personliga val i rummet. Utrymmena bör med fördel erbjuda ett forum eller verktyg genom vilka de personliga omformningarna kan genomföras.

I helhet speglar arbetet en relativt komplex och sökande diskussion som pågått i västvärden under 1900-talet och 2000-talet om det urbana, materiella, rummets inverkan på människors möjligheter att delta i städer.

Public space has played a significant role in the processes of democratisation for almost five thousand years. In Sweden, these areas are still places where people should have the opportunity to express themselves and thus become part of the common community. With this as a starting point, this research essay deals with the importance of the material environment for which personal expressions that occur in Western, public spaces.

The results indicate that humans have a very advanced ability to analyze which processes that are of importance in spaces which the person enters. Signals from the material about social conventions for what is normal or allowed in the room affect the way people express themselves and take place in different rooms. These conventions have a symbiotic interaction with how the rooms appear to be used and how they are designed. Material elements tend to establish the uses and expressions associated with the object and the design. Rooms with sends unclear or contradictory signals about how it is expected to be used as well as open, empty and homogeneous surfaces appear to make users less initiative and expressive. While locations with many layers of processes that are perceived as allowed can lead to increased social acceptance for individual expressions. Flexibility also seems to be of importance for users tendencies to influence the spaces and to make themselves part of the common. Loose and multifunctional elements entails choices and can serve as tools for people to transform the rooms with, according to their personal wishes.

In order to investigate what might affect the ability users have to take place in cities, the concepts of custom appropriation and personal appropriation are devised. The concepts define the difference between an individual who focuses on interpreting what is expected or preferred by others and acts on that, and someone who does not. The overall results indicate that if we seek broad participation in cities, we should also create many different spaces for personal choices and expressions. Spaces that sends a clear signals to users that they have the opportunity to express personal choices in the room. The area should also preferably offer a forum or tool through which the personal remodeling of space can be implemented.

In general, the work reflects a relatively complex and broad discussion about the urban, material, space and what impact it has on humans ability to participate in cities. A discussion that has been going on in West during the 20th and 21st century.