Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att planera och bygga hållbara städer och miljöer för framtiden diskuteras febrilt till följd av urbanisering, befolkningsökning och klimatförändringar. Integrerad grönska på fasader och tak är ett vanligt hållbarhetsverktyg att använda för att göra den täta staden grönare och genera ekosystemtjänster. Vertikala skogar, skyskrapor täckta av vegetation i olika skikt, ökar i popularitet och tar integrerad grönska ett steg längre, vilket gör de intressanta att studera.

Detta arbete har som två mål: att undersöka vad ekologisk hållbarhet innebär när det kommer till arkitektur och stadsplanering och ta reda på om vertikala skogar är förenligt med ekologisk hållbarhet. Vertikala skogar undersöks främst utifrån den första vertikala skogen, VF01. Syftet är ökad förståelse för vad det innebär att planera ekologiskt hållbart och huruvida vertikala skogar är ett verktyg att använda sig av för att uppnå detta.

Arbetet utgår från tre frågeställningar:
- Vad är ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering?
- Vad är svårigheterna med ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering?
- Är konceptet vertikal skog enligt VF01 förenligt med ekologisk hållbarhet?

Arbetet har ett humanekologiskt och tvärvetenskapligt perspektiv då landskapsarkitektur kräver samarbete och bred förståelse. Genom en litteraturstudie, kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och projektspecifik datainsamling om VF01 har material samlats in som sedan kvalitativt bearbetats och tolkats.

Arbetet gör en ansats till att besvara vad ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering är genom att presentera en checklista, med 16 kriterier, som sammanställts utifrån insamlat material. Vidare diskuteras svårigheterna att uppnå ekologisk hållbarhet. Hållbarhet och ekologisk hållbarhet definieras olika beroende på vem som tillfrågas. Att använda för snäva systemgränser riskerar att leda till greenwashing medan för breda systemgränser kan vara förlamande och omöjliga att angripa. Städers separation från landet, naturen och primärproduktionen är problematisk då miljökonsekvenser av livsstilen inte är synliga. Teknikens roll diskuteras utifrån de flöden av resurser som krävs för att göra den möjlig. Det ekonomiska systemets krav på tillväxt är problematiskt för den ekologiska hållbarheten och det råder oenighet om huruvida ett nytt ekonomiskt system krävs.

Slutligen diskuteras vertikala skogar enligt VF01 utifrån checklistan. Endast 1 av 16 kriterier är sannolikt uppfyllt, 5 kriterier delvis uppfyllda och 8 kriterier sannolikt inte uppfyllda, 2 kriterier lämnas utanför diskussionen. Slutsatsen är att vertikala skogar snarare är en affärsidé och symbolarkitektur än verkligt ekologiskt hållbara. Huruvida ansatsen var greenwashing eller att skapa något verkligt hållbart är oklart. Däremot råder inga tvivel om att arkitekter tvingas agera inom ramarna för ett ohållbart system vilket ger begränsningar för ett ekologiskt hållbart resultat. Det kan mycket väl vara omöjligt.

Planning and building sustainable cities and environments is intensely discussed because of urbanization, population growth and climate change. Integrated vegetation on facades and roofs is a widely used sustainability tool for greening the dense city and generate ecosystem services. Vertical forests, skyscrapers covered by vegetation, are gaining popularity and take the discourse of integrated vegetation a step further, and are therefore interesting to investigate.

This work has two goals: to examine what ecological sustainability means when it comes to architecture and urban planning and to find out if vertical forests are compatible with ecological sustainability. Vertical forests are examined primarily from the first vertical forest, VF01, which was built in 2014. The aim is to gain a better understanding of what it means to plan ecologically sustainable and whether vertical forests are a tool to use.

The work is based on three questions:
- What is ecologically sustainable architecture and urban planning?
- What are the difficulties with ecologically sustainable architecture and urban planning?
- Is the concept vertical forests according to VF01 ecologically sustainable?

This work has a human-ecological and multidisciplinary perspective as landscape architecture requires co-operation and broad understanding. A literature study, qualitative semi-structured interviews and project-specific data collection on VF01 has been used to collect material. The data has been qualitatively processed and interpreted.

The work tries to answer what ecologically sustainable architecture and urban planning is by presenting a compiled checklist, with 16 criteria, based on collected material. Furthermore, the difficulties in achieving ecological sustainability are discussed. The concept is defined differently depending on who’s asked. Using narrow system limits will likely lead to greenwashing while too wide system limits can be paralyzing. Furthermore, the separation of cities from the country, nature and production is problematic as environmental impacts of lifestyle are not visible. The faith in technology is discussed based on the flows of resources that is required to make it possible. The economic system’s demand for growth is problematic for achieving ecological sustainability and there is a disagreement about whether a new economic system is needed.

Finally, the concept of vertical forests and VF01 is discussed based on the checklist of ecologically sustainable architecture and urban planning. Only 1 out of 16 criteria are likely to be met, 5 criteria partially met and 8 criteria are unlikely to be met, 2 criteria are left outside the discussion. The conclusion is that vertical forests are rather a business concept and symbol architecture than truly ecologically sustainable. Whether the pursuit was greenwashing or creating something truly sustainable is unclear. However, there is no doubt that architects are forced to act within the framework of an unsustainable system which limits the environmentally sustainable outcomes. It might even be impossible.