Home About Browse Search
Svenska


Troell, Bim and Thidell, Åsa, 2018. Köpenhamns skyfallsplan : en förebild?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
5MB

Abstract

Klimatet är i förändring vilket resulterar i nya väderförhållanden och förutsättningar. Fler intensiva regn förväntas bli ett resultat av en ökad medeltemperatur. Det gör att städer behöver planeras och utformas för att klara av de förändrade nederbördsmängderna, vilket blir problematiskt då ytan ofta är begränsad i urbana miljöer. Med detta som utgångspunkt och att Köpenhamn 2011 drabbades av ett extremt skyfall växte ett intresse fram för städers skyfallshantering som ett sätt att klimatanpassas. Att klimatanpassa städer är ett omfattande ämne och i detta arbete kommer enbart anpassning till skyfall att undersökas. Skyfallet 2011 påverkade Köpenhamns kommun så att kommunen tog ett helhetsperspektiv kring skyfallsproblematiken.

Hur Köpenhamns stadslandskap påverkas av skyfallsplanen studeras i detta arbete utifrån forskning, officiella dokument och platsbesök för att undersöka skyfallshantering ifrån olika aspekter. Arbetet baseras på en litteraturstudie för att förstå innebörden av en skyfallshantering ur ett stadsutvecklingsperspektiv. För att undersöka stadslandskapets påverkan av en skyfallsplan har också en Mervärdesmodell utvecklats. Grönska, vistelse och mobilitet har valts som parametrar för en inriktning mot landskapsarkitektur. Fyra platser som har omgestaltats för att skyfallssäkras har besökts och observerats med hjälp av Mervärdesmodellen.

Arbetet indikerar att efter implementering av en skyfallsplan kan det i stadslandskapet utvecklas multifunktionella platser. Det kan vara av vikt att utvärdera platser som genomgått skyfallsåtgärder för att ta lärdom av tidigare erfarenheter. De gamles by och Tåsinge Plads har uppnått mervärden med en attraktiv, naturlik och rumsskapande grönska, trots deras begränsade utrymme. Folehaven och Sankt Annæ Plads är två platser som inte uppnådde samma kvalitéer som de två ovannämnda platserna. De hade istället ett mer enformigt uttryck och bristande artrikedom. Att ha i beaktning är dock att de två sistnämnda platserna är trafikerade gator, vilket kan framhäva vikten av att utvärdera varje enskild plats beroende på platsens förutsättningar.

Sammanfattningsvis tyder arbetet på att vatten kan ses som en resurs som blir synlig i stadslandskapet istället för att enbart hanteras som ett problem. Detta är ett sätt att göra urbana miljöer resilienta mot framtida klimatstörningar, i detta arbete mot skyfall. Genom att göra om den traditionella vattenhanteringen som huvudsakligen består av underjordiska rörledningssystem där spillvatten blandas med regnvatten omformas systemet för att anpassas så att det kan hantera stora mängder regn. Detta bland annat genom lokalt omhändertagande av regnvatten och separata ledningssystem för regn- och spillvatten. Genom att göra om befintliga gator och platser i staden till skyfallsvägar, gröna vägar eller fördröjningsboulevarder/platser tillsammans med nedgrävda rörlösningar har Köpenhamn planerat för en infrastruktur som ska kunna avleda och fördröja regnvatten till recipienter, bort från områden där vattnet inte riskerar att orsaka skada.

På grund av osäkerheten kring klimatförändringarnas påverkan förespråkar ett flertal forskare att flexibla lösningar som består av grönblå metoder är att föredra. Grönblå lösningar har dessutom potential till att bidra till mervärde och multifunktionella platser i urbana miljöer. En oro nämns dock i flera studier att dessa värden försummas när rörlösningar får ta för mycket utrymme i skyfallsimplementeringarna och Köpenhamn nämns som ett exempel på detta. Problematiken kring skyfallssäkring beror dock på svårigheten i att göra om befintlig struktur, volymen vatten som ska hanteras vid skyfall och ekonomiska aspekter. Dessa faktorer tillsammans med visionen att mervärden ska inkorporeras med skyfallslösningar när en plats görs om, och samtidigt ha kapacitet att skyfallssäkra staden gör det hela komplext.

,

Climate change with increasing global average temperatures will result in new weather conditions characterized by more frequent and intensive rains. This means that city planning and design preparing for this change in precipitation becomes necessary, due to lack of space in the urban environment such planning may be challenging. Our interest in the subject of city climate adaptation started from the extreme cloudbursts in Copenhagen in 2011, leading us to focus our work on the possibilities to prepare for similar events in the future. To make a city climate resilient is an extensive matter, and thereby this paper is limited to cloudburst management as an act of climate adaption.

The cloudburst 2011 affected the city of Copenhagen and forced them to take a new holistic approach to the cloudburst plan. How Copenhagen’s urban landscape is influenced and affected by the cloudburst plan is studied through research, official documents and site visits to examine cloudburst. This to include various aspects for better understanding of this complex subject. A literature study was conducted to understand how the influence of a cloudburst management plan can affect urban development. Three parameters (Greenery, Residency and Mobility) were considered to be important for how the cloudburst implementations impact on the urban landscape, and thereby an Amenity value model has been developed.

Four sites which have been redesigned to be able to handle cloudburst have been visited and observed through the Amenity value model. This paper indicates that in the city landscape, multifunctional spaces can be developed after cloudburst implementation. De gamles by and Tåsinge Plads are two places that achieved amenity values with a more attractive, nature inspired design and space creating greenery, despite their limited space, after cloudburst implementation. Folehaven and Sankt Annæ Plads are both places that did not achieve the same qualities as the two earlier presented places. Instead, they had a more monotonous expression and a lack of species diversity. The fact that Folehaven is a busy road and Sankt Annæ Plads is a street placed in the central of Copenhagen are two parameters worth taking into consideration.

Water can be seen as a resource that is worth making visible in the urban landscape, instead of exclusively being seen as a problem. That would be one way to make urban environments more resilient to future climate disturbances in terms of cloudburst. To transform the existing water system into a system that can handle the volume and intensity of future rainfall, the city has to redesign existing traditional water system, that today mainly are being composed of subsurface pipe systems where wastewater is mixed with rain water. This is accomplished by including local treatment of rainwater (LAR-solutions) and separated wastewater and rainwater pipe systems. By remaking existing streets, roads and places in the city to become cloudburst roads, green roads or delay/detain roads/places, the city of Copenhagen has planned for an infrastructure that is supposed to delay and divert rainwater to recipients, away from areas that are put to risk because of the damage the rainwater can cause.

Because of the uncertainty regarding how the climate change will affect the future, flexible solutions that integrate green blue methods are preferred and many researchers argue for this being the best strategy. Furthermore, green-blue solutions have potential to add amenity values and multifunctional sites in the urban environment. One main concern is the risk that amenity values are neglected if pipe solutions are given too much space in cloudburst implementation. Copenhagen is mentioned as one example where this was the case. Another challenging task is to rebuild and change existing structure, cope with the massive volume of water and economic aspects that cloudburst implementation brings. This combined with the question of how amenity values are supposed to be incorporated with cloudburst solutions to improve the urban landscape and at the same time create a capacity that is enough to cloudburst secure the city makes the issue very complex.

Main title:Köpenhamns skyfallsplan
Subtitle:en förebild?
Authors:Troell, Bim and Thidell, Åsa
Supervisor:Lindholm, Gunilla
Examiner:Larsson, Anders
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC, None
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:grönblå lösning, klimatanpassning, Köpenhamn, mervärde, multifunktionalitet, nederbörd, resiliens, skyfall, skyfallsimplementering, skyfallsplan, stadslandskap
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9941
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9941
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:12 Nov 2018 12:40
Metadata Last Modified:27 Feb 2019 10:46

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits