Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna masteruppsats behandlar tillfällig landskapsarkitektur i teori och praktik. Fenomenet tillfällig landskapsarkitektur har studerats och kartlagts med utgångspunkt i konceptet ”Levande Stockholm”, ett tillfälligt landskapsarkitekturprojekt som initierats av Stockholms stad. Uppsatsen har undersökt huruvida tillfälliga lösningar kan verka som drivande faktorer i förändringen av urbana miljöer.

Konceptet ”Levande Stockholm” har som syfte att göra Stockholms stadsliv mer levande och attraktivt genom satsningar på stadens utomhusmiljöer. Med hjälp av enkla moduler kan en hårt trafikerad gata, över en natt, förvandlas till en oas. Konceptet har visat sig ha positiva effekter på det offentliga livet i staden samt göra stor skillnad på hur det offentliga rummet ser ut och används. Genom att introducera fler och nya typer av aktiviteter och göra plats för ett friare rörelsemönster antyder konceptet att tillfälliga projekt kan driva på kortsiktiga förändringar i urban kontext.

Konceptet som Stockholms stad bedriver bygger inte enbart på kortsiktiga visioner utan även på långsiktiga. Genom att tillfälliga projekt tillåts återkomma varje år och andra stanna under en längre period har den tillfälliga landskapsarkitekturen i Stockholm även varaktigare och långsiktigare motiv och intentioner. Den tillfälliga landskapsarkitekturen anses besitta flertalet positiva egenskaper där dess ifrågasättande förmåga är en av dem. Genom att ifrågasätta hur ytor används kan nya sätt att nyttja stadens rum få genomslagskraft.

Olika förutsättningar och skiftande behov kräver olika sorters lösningar. Bland annat råder inte samma förutsättningar i Stockholms innerstad som i Stockholms ytterstad. Uppsatsen konstaterar att kontext spelar roll när tillfälliga projekt och dess effekter skall utvärderas.
Uppsatsen fastslår även att bakomliggande intention är betydelsefullt, det vill säga vem eller vilka som är tänkta att gynnas.

Uppsatsen inkluderar ett förslag på hur tillfällig landskapsarkitektur kan utvecklas inom konceptet ”Levande Stockholm” samt genren i sin helhet. Den tillfälliga genren inom landskapsarkitektur anses redan besitta både deltagar- och dialogfrämjande egenskaper som verkar både socialt inkluderande samt engagerande. Hur dessa kan tas om hand och te sig rent praktiskt och fysiskt är vad arbetet avslutningsvis ämnat att ge förslag på.

This master thesis targets the concept temporary landscape architecture in both theory and practice. The phenomenon: temporary landscape architecture has been studied and mapped in the context of “Levande Stockholm” a temporary landscape architecture project initiated by the municipality of Stockholm. This thesis investigates whether and how temporary solutions can act as driving-factors in the urban environment.

The aim of the concept “Levande Stockholm” is by investing in the city´s public outdoor environments creating a more vibrant and attractive city life. With the help of simple measures a hard-trafficked street can transform into an oasis overnight. The concept has shown positive effects on the quality of urban life in the city and makes a big impact on the use and aesthetic appearance of places. By introducing new and different types of activities and creating space for less restricted movement patterns, the concept suggests that temporary projects can drive short-term changes in urban context.

The concept “Levande Stockholm” is not only based on short-term visions but also takes in account long-term perspectives. By allowing temporary projects to return every year over a longer period of time, temporary landscape architecture in Stockholm can have long-term motivations and intentions. Temporary landscape architecture is considered to possess many positive characteristics, the ability to question todays environments is an important one. By questioning the use of places, new ways of utilizing the outdoor environments can be achieved.

Different terms and conditions require different types of solutions. There are different pre-conditions in public spaces in Stockholm’s inner city compared with those in Stockholm´s outskirts. This context plays an important role in the evaluation of temporary projects and their effects. The underlying intention is significant, that is, who or whom benefit.

This thesis includes a proposal for how temporary landscape architecture can be developed within the framework of the concept “Levande Stockholm” as well as temporary landscape architecture as a whole. The temporary in landscape architecture is considered to possess both participatory and dialogue-promoting qualities that are both socially inclusive and engaging. How these qualities can be treated and translated into a practical and physical expression is what this thesis ultimately intends to deal with.