Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Säveån är en av Göteborgs större åar och har historiskt varit viktig för stadens industrier. Idag är den dock mer eller mindre otillgänglig och osynlig i stadsväven. Ån rör sig genom ett mångfacetterat och komplext stadslandskap, med natur, små båtvarv, bostäder, industrier och stora trafikleder, innan den rinner ut i det vatten som placerat staden där den ligger: Göta älv. En stor del av Säveån inom Göteborg rinner dessutom genom ett område i omvandling, där många nya bostäder och arbetsplatser kommer att tillkomma i åns omedelbara närhet. Att ge möjlighet för rörelse och vistelse intill vattnet skulle stärka Säveån som rekreativ miljö i staden Göteborg.

Detta masterarbete undersöker Säveån som ett möjligt blå-grönt stråk för rekreation. Ambitionen är att medvetandegöra vattnets närvaro i staden genom att belysa Säveån som ett process space, rum och process på samma gång. Denna tankemodell presenteras i arbetets första del, Introduktion.

I arbetets andra del, Transekt, utforskas Säveålandskapet och dess platsspecifika kvaliteter genom transektmetoden, från kommungränsen vid Partille i öster till Gamlestads torg i väster. Fotokollage och skisser varvas med ett resonerande kring ån som process space. Fysiska och administrativa hinder för att skapa ett sammanhängande åstråk identifieras, och åtgärder föreslås för att hantera dessa hinder.

Den tredje delen syntetiserar den kunskap som samlats in under transekten. Sex principer med tillhörande verktyg presenteras, alla med syftet att bidra till ett rekreativt sammanhängande stråk. Ett exempel är att arbeta med återkommande designelement för att skapa sammanhang längs stråket, ett annat är att köpa in mark till staden för att möjliggöra ett sammanhängande stråk. En viktig princip är också att betrakta och arbeta med ån som ett process space. Olika exempel är avledning av strömmen genom utplacering av stenar, eller att ge vattnet mer plats genom skapandet av en flackare profil. Därigenom uppmuntras och synliggörs vattnets processer och en mångfald av möten mellan land och vatten möjliggörs, vilket gagnar det rekreativa värdet.

I den avslutande delen diskuteras bland annat åstråkets platsspecifika kvaliteter. En del är fysiska aspekter i form av material eller strukturer: tegel och grus, bryggor och broar. Andra är dynamiska eller immateriella, som båtliv, atmosfärer och naturupplevelse. Genom att uppmärksamma dessa platsspecifika kvaliteter och samtidigt arbeta med Säveån som ett process space där vattnets närvaro i staden medvetandegörs, kan Säveån ta plats i stadsväven på ett nytt sätt: som ett rekreativt stråk i ett vattenlandskap.

Säveån is one of the bigger streams in the city of Gothenburg. It has had a considerable impact on the city’s industries. Today, however, the stream is quite invisible in the urban fabric. It moves through a complex fabric that includes nature, small dockyards, housing, industry and highways, before reaching the bigger river of Göta älv. It also moves through an area undergoing a significant transformation, which will result in a great increase in the number of housing and places of work. Providing opportunities to walk or dwell by the water would strengthen Säveån as a recreational space in Gothenburg.

This master thesis explores Säveån as a potential blue-green recreational path. The ambition is to create an awareness of the presence of water within the city by looking at Säveån as a process space, the stream being simultaneously space and process. This model of thought is presented in the thesis’ first chapter.

The second chapter explores the site-specific qualities of the stream landscape, moving from east to west, using the travelling transect method. Physical and administrative obstacles to creating a coherent path along the stream are identified, and proposals to overcome these obstacles are made.

The third chapter synthesizes the knowledge gained from the transect. Six principles, including tools, are presented, all with the purpose of creating a coherent recreational path along the stream. One example is the use of a design concept for places along the stream, another is that the city needs to buy land to facilitate the coherent path. An important principle is the regarding of Säveån as a process space, resulting in actions that encourage and make visible the spatial operant physical processes of the stream. One example is to deflect the current by placing e.g. rocks by the riverbank, another is to extend the space for the water by reprofiling the flood plain.

In the concluding chapter the site-specific qualities of the Säveå landscape are highlighted. Some aspects are physical, materials or structures such as tiles or gravel. Others are dynamic or immaterial, linked to the boating culture, atmospheres and the experience of nature. By paying attention to these qualities, and by regarding Säveån as a process space, the stream can be re-integrated into the urban fabric in a new way: a recreational path in a water landscape.