Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.
Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgård
som en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vid
ingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studie
mellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågående
diskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del av
köksträdgården.

Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp i
Ebenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkom
till följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiserades
i Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycket
av de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd mark
gick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visioner
som finns i dagens stadsodlingsrörelser. Som jämförande objekt har jag valt tre exempel på
nya, idag verksamma, urbana odlingsrörelser i Sverige. Till skillnad från odlingssällskap vid
t.ex. koloniträdgårdsområden har de en utåtriktad verksamhet och en politisk agenda. Deras
föresats är att väcka frågor om hur städerna kan utvecklas för att bli mer miljömässigt
hållbara. Genom synliga urbana och gärna bostadsnära odlingar och guerilla gardening vill de
få oss att reflektera över vår närmiljö samt över konsumtionsvanor och produktion.

Målet för såväl Ebenezer Howard som för dagens stadsodlingsrörelser är att få till stånd en
hållbar stadsutveckling. Howards vision är uppbyggd genom självförsörjande enheter medan
stadsodlingsrörelserna vill höja stadens grad av egen försörjning med lokalt och småskaligt
producerad frukt och grönsaker. Trädgårdsstaden var också ett socialt projekt som liksom
dagens nätverk värnar om samverkan mellan människor. De urbana problem som Howard
ville avhjälpa är till stor del de samma som dagens stadsodlare möter. Det finns likheter i
ideologisk utgångspunkt beträffande maktperspektiv, försörjning och småskalighetsaspekt,
även om deras syn på hur det ska förändras skiljer sig åt. Howard ville lösa stadens problem
genom utflyttning till små enheter och bostadsnära trädgårdar där ett omgivande
lantbruksbälte försörjde staden medan dagens stadsodlingsrörelser vill ta vara på potentialen
som ryms inom staden och öka graden av självförsörjning genom att omvandla delar av den
befintliga miljön, såsom gräsmattor och innergårdar, till odling av livsmedel.

Gestaltningsförslaget tar sin utgångspunkt i studien av trädgårdsstäder och nutida urbana
odlingsrörelser. Gestaltningen illustreras som en fri tolkning av stadens odlingspotential och
uttrycks i illustrationsplaner, snitt, axonometri, planteringsplaner och växtlista. I mitt
gestaltningsförslag är avsikten att både växter och formspråk ska ge uttryck för hur
trädgårdsstadens ideal och bostadsnära trädgårdar står i förbindelse med de strategier som hur
nutida odlingsrörelser använder för att föra in grönska och ätliga växter i det urbana rummet.

*****************
This essay combines a theoretical study of urban culture with practical design of a kitchen
garden. During winter 2010, seven students from the garden design and garden cultivation
degree courses at the Swedish University of Agricultural Sciences took on the task of creating
a experimental kitchen garden at the entrance to the arts and sculpture park at Wanås Castle in
north-eastern Skåne, building on a design created by students in the previous year. A
comparative study of the theory behind the Garden Cities at the turn of the 19th century and an
analysis of the current discussion about urban cultivation were applied in creating a new
design for a part of the kitchen garden.

The springboard used for the literature study about Garden Cities was is Ebenezer Howard’s
visions of such cities, produced as a solution to the problems arising due to rapid urbanisation
in the 19th century. When the Garden City ideas reached Sweden, between 1905 and 1930,
they were primary applied to suburbs and private gardens. Many of the ideological
benchmarks about self-sufficient towns and collectively owned land were lost. This study
compares the original visions of Garden Cities with the thoughts and visions existing today in
three Urban Cultivation movements that are of an inclusive nature and have a political
agenda. They aim to raise questions about how to plan cities and develop environmentally
sustainable cities. Through visible urban cultivation and Guerrilla Gardening, particularly
around residential areas, they want to encourage us to reflect on our social environment,
consumption patterns and food production systems.

For Howard and the Urban Cultivation movements of today, the aim is to create sustainable
cities. The Howard vision is one of self-sufficient units, whereas the Urban Cultivation
movements aim to increase urban self-sufficiency by means of local and small-scale
production of fruit and vegetables. Like the Garden Cities, the Urban Cultivation movements
aim to bring people closer and help them cooperate. The urban problems are defined in the
same way in both approaches and their ideological statements are almost identical, but
Howard’s vision is over 100 years old and his approach to changing the urban situation differs
from that of proceeding of the Urban Cultivation movements. Howard wanted to divide the
city into small towns and make people move from the city centre to Garden Cities, whereas
the Urban Cultivation movements want to exploit the potential that exists within the city by
converting parts of existing green areas such as lawns, parks and courtyards, into vegetable
gardens.

Against the background of these literature studies, the design produced for the practical
kitchen garden project is based on a free interpretation of the Urban Cultivation approach and
consists of various plans, an axonometric projection and a plant list. The intention is for the
plants and layout to exemplify how the Garden City ideals relate to the strategies used in
contemporary Urban Cultivation to incorporate greenery and edible plants into the urban
space.