Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vi står idag inför markanta samhällsomvandlingar och förtätningen av dagens städer fortskrider i allt snabbare takt. Detta medför konsekvenser som är negativa såväl för stadens invånare som för vår kringliggande miljö. I takt med att invånarantalet expanderar växer också behovet av bostäder och för att kunna svara mot detta behov har bebyggelsen i städerna fått ett tydligt privilegium. Många arkitekter och planläggare anser att det är den täta bebyggelsen som bidrar till en hållbar stad eftersom distanserna reduceras, samtidigt som biltrafiken kan minska och kollektivtrafiken kan få en framstående roll i staden.

Om städerna blir allt tätare riskerar dock grönstrukturen att gå förlorad eftersom utrymmet inte tillåter etableringen av större ytor som kan brukas gemensamt av stadens invånare och låta dem ingå i en interaktion varandra emellan. Flera studier tyder nämligen på att grönskan utgör en betydelsefull komponent i stadsplaneringen, som dessutom bidrar till ett ökat välbefinnande bland den numera täta befolkningen samt ger städerna ett tilltalande estetiskt uttryck. Är förtätningen verkligen lösningen som kan leda till en hållbar stad?

Hur förhåller sig då problematiken angående förtätningen till mitt arbete som handlar om Bostadsgården och dess betydelse för en hållbar stadsutveckling ur barnens perspektiv? På grund av den kompakta stadstillväxten och det reducerade utrymmet är bostadsgården den plats som bör få en central roll i stadsplaneringen. Den grönstruktur som staden alltså inte kan bemöta, kan istället vara möjlig att etablera på den bostadsnära utemiljön. Med detta faktum i åtanke är det viktigt att belysa och uppmärksamma bostadsgården och dess potential att fungera som ett bidrag till den hållbara stadsutvecklingen.

Utöver de värden som bostadsgården erbjuder som kompensation till den täta staden bör dess utformning ske på ett sätt som gynnar barnen och deras behov av den bostadsnära utemiljön. Barn är i dagens koncentrerade samhälle rörelsebegränsade individer. Farorna är många för att låta dem röra sig på egen hand och upptäcka sin omkringliggande miljö. Det ligger i barns natur att vara nyfikna och vilja utforska världen, vilket innebär att bostadsgården är en gynnsam plats för detta behov. I alla tider har leken präglat barnens uppväxt, men då är också en god lekmiljö nödvändig. Detta är ytterligare motiv för att skapa ett ökat intresse för bostadsgården och dess värdefulla betydelse för framförallt barnen, samt för en hållbar stadsutveckling. Genom en litteraturstudie, intervju med landskapsarkitekter på Larcia AB samt platsbesök på fyra bostadsgårdar i Jönköping studerar mitt examensarbete alltså värdet av Bostadsgårdens betydelse för en hållbar stadsutveckling ur barnens perspektiv.

Today we are facing significant society transformations and the densification of today's cities is progressing at a faster rate. This entails consequences that are negative for the city's inhabitants as well as for our surrounding environment. As the population is expanding, the need for housing is also growing and in order to respond to this need, urban development has get a clear privilege. Many architects and planners believe that the dense buildings contribute to a sustainable city as the distance is reduced, while car traffic can decrease and public transport can get a prominent role in the city.

If the cities are getting denser, the green structure may be lost because the space does not allow the establishment of larger areas that can be used in common by the city's inhabitants and allow them to enter into an interaction with each other. Several studies indicate that greenery is an important component of urban planning, which also contributes to increase well-being among the now dense population, and also gives the cities an appealing aesthetic expression. Is the densification really the solution that can lead to a sustainable city?

How does the problem of the densification relate to my work that is about The significance of the residential yard for sustainable urban development from the children´s perspective? Because of the compact city growth and the reduced space, the residential yard is the place that should play a central role in urban planning. The green structure that the city cannot handle can instead be possible to establish on the residential environment. With this fact in mind, it is important to highlight and pay attention to the housing estate and its potential to serve as a contribution to sustainable urban development.

In addition to the values offered by the housing estate as compensation for the dense city, its design should be done in a way that benefits the children and their needs for the residential neighborhood environment. Children are, in today's concentrated society, motion-restricted individuals. The dangers are many to let them move on their own and discover their surrounding environment. It is in the nature of the children to be curious and want to explore the world, which means that the residential yard is a favorable place that can benefit their needs. In all times the playing has characterized the childhood of the children, but then a good play environment is also necessary. Another motivation for creating an increased interest in the housing estate and its valuable importance for the children, and for sustainable urban development. Through a literature study, interview with landscape architects at Larcia AB and a visit of four residential yards in Jönköping, my project studies The significance of the residential yard for sustainable urban development from the children´s perspective.