Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kan priskuranter ge information om huruvida utbudet av perenner har ökat eller minskat från perioden 1910-1930 och 1950-1970? Syftet med denna undersökning var att jämföra utbudet av tolv perenner i svenska plantskolor i början och under andra halvan av 1900-talet.

Resultatet visade att det inte finns något generellt självklart svar på om antalet undersökta perenner ökade eller minskade från den ena till den andra tidsperioden. Antalet sorter per tidsperiod och plantskola har beräknats utifrån 25 arter men den fortsatta analysen baseras på de tolv arter som både räknats och analyserats. När de 25 arterna från samtliga plantskolors sortiment räknas in syns en tydlig ökning respektive minskning. För resterande 19 arter syns inget tydligt mönster.

Under 1910- och 1920-talen hade plantskolorna ett flertal sorter och testlustan tycks varit stor. Ofta importerades perenner men osäkert var om de var härdiga i Sverige eller inte. Det som generellt syns väl i denna studie är att omsättningen av sorter varit stor.

Under perioden 1950-1970 var snarare sortimentet mer likriktat. Ökad kunskap om härdighet, stilideal, miljonprogrammet och önskan om lättskötta trädgårdar och allmänytor bidrog till att sortimentet av perenner minskade, vilket generellt blir synbart i de priskuranter som studerats.

Det som är relativt tydligt, utifrån undersökningen, är att sortimentet blivit alltmer likriktat. Huruvida sortimentet ökade eller minskade på det stora hela beror på ett flertal faktorer som i denna studie inte blir jättetydliga. Litteraturen i sin tur tyder starkt på att utbudet minskade. Om priskuranterna från Göteborgs trädgårdsförening och Stensborgs trädskolor får tala tycks studien stärka den redan skrivna litteraturen. Däremot verkar Vassbo trädskolor gå mot den rådande tanken om att utbudet ökade.

Stora delar av den data som samlats in i detta kandidatarbete har inte analyserats så det finns därför ett uppslag för fortsatt arbete. Förhoppningen är att detta underlag kan bidrar och vara till nytta för den fortsatta forskningen och som ett steg i arbetet med bevarandet av det gröna kulturarvet.

Can price watchers provide information about whether the supply of perennials has increased or decreased from the period 1910-1930 and 1950-1970? The purpose of this survey was to compare the supply of twelve perennials in Swedish nursery schools in the early and second half of the 20th century.

The result showed that there is no generally obvious answer to whether the number of perennials examined increased or decreased from one to the other time period. The number of varieties per period and nursery has been calculated from 25 species, but the further analysis is based on the 12 species that were both calculated and analyzed. When the 25 species from all the nursery's assortment are counted in, a clear increase or decrease is shown. For the remaining 19 species, no clear pattern appears.

During the 1910s and 1920s, the nursery schools had a number of varieties and the test lice appeared to be large. Often, perennials were imported but uncertain where they were hard in Sweden or not. What is generally seen in this study is that the turnover of varieties was high.

In the period 1950-1970, the range was more similar. Increased knowledge of hardeness, stilidal, the milestone program and the desire for easy-care gardens and public areas contributed to the reduction of the perennial range, which is generally visible in the price trials studied.

What is relatively clear, based on the survey, is that the assortment has become increasingly similar. Whether the range increased or decreased on the whole is due to a number of factors that do not get very clear in this study. Literature, in turn, strongly suggests that supply declined. If the price quarantines from the Gothenburg Horticultural Society and Stensborg Tree Schools can speak, the study seems to strengthen the literature already written. On the other hand, Vassbo tree schools seem to go against the current idea that supply increased.

Large parts of the data collected in this bachelor thesis have not been analyzed so there is a suggestion for continued work. The hope is that this substrate can contribute and be useful for the continued research and as a step in the process of preserving the green cultural heritage.