Home About Browse Search
Svenska


Schroeder, Johanna, 2018. Restaurering av grön infrastruktur för fyra naturskogsarter på Söderåsen i Skåne. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Southern Swedish Forest Research Centre

[img] PDF
7MB

Abstract

Det intensiva brukandet av svenska skogar har inneburit att många arter missgynnats och hälften av landets rödlistade arter är knutna till skogslandskapet. Sverige har förbundit sig att bevara den biologiska mångfalden och ett verktyg i detta arbete är att jobba med grön infrastruktur. Detta innebär att ett nätverk av olika livsmiljöer skapas så att fragmenteringen minskar. Huruvida gröna korridorer fungerar eller inte är dock omdiskuterat och studier visar på olika resultat. GIS-analyser kan användas som hjälpmedel för att modellera var lämpliga habitat och gröna korridorer finns i landskapet.

I studien gjordes med hjälp av GIS-analyser en kartläggning av lämpliga habitat samt möjliga spridningsvägar för de fyra skogslevande arterna entita (Poecile palustris), mindre hackspett (Dendrocopos minor), taggbock (Prionus coriarius) och bokblombock (Stictoleptura scutellata). Anledningen till att de fyra arterna valdes är att de är bra indikatorer på närvaro av andra arter som trivs i samma miljöer. Syftet med den här studien var att få fram ett planeringsunderlag som kan användas för att bevara och restaurera livsmiljöer så att de studerade arterna, samt arter med liknande krav, hållbart ska finnas kvar i livskraftiga populationer på Söderåsen. Utöver kartläggningen av lämpliga habitat och spridningsvägar gjordes fyra olika framtidsscenarier, jämförelser med faktiska observationer av arterna samt känslighetsanalyser.

Resultatet visar att undersökningsområdet består av olika stor areal lämpligt habitat för de fyra arterna. Medelvärdet av alla pixlar är högst för entita och därefter för mindre hackspett, taggbock och sist bokblombock. Andelen lämpligt habitat är dock större för mindre hackspett än för entita. För skalbaggsarterna och mindre hackspett finns det två korridorer från Söderåsens nationalpark till naturreservaten Hallabäckens dalgång respektive Klöva hallar som är näst intill sammanhängande. Entitan har istället en korridor från nationalparkens västra del och mot nordväst. Det finns inte fler artobservationer inrapporterade från områden som tillhör klass 4 och 5 än i de lägre klasserna. I framtidsscenarierna minskade pixelmedelvärdet i det produktionsinriktade scenariot för entita men ökade för skalbaggsarterna. För mindre hackspett var det samma som i den ursprungliga analysen. Vilket naturvårdsscenario som är bäst varierar mellan arterna. Känslighetsanalysen visar att ändringar i ingångsparametrarna kan innebära stora skillnader för resultatet men vissa områden fortsätter att vara lämpliga i samtliga analyser.

Studiens resultat kan användas för att hitta områden som är viktiga för arterna samt för att identifiera var insatser behövs i första hand. Det kan därmed fungera som ett planeringsunderlag i naturvårdsarbetet. På grund av brister i kunskapen om arters ekologi samt ingångsdata har dock studien flera felkällor vilket påverkar kvalitén. Med fler studier finns det dock goda förutsättningar för att den här typen av undersökning blir ett värdefullt verktyg i bevarandet av livsmiljöer på landskapsnivå.

,

The intensive use of Swedish forests has disfavoured many species and half of the red listed species in the country are connected to forests. Sweden has committed itself to conserve the biodiversity and one tool in this effort is to work with green infrastructure. The idea is to create a network of different types of habitat so that they are less fragmented. If green corridors are fulfilling their purpose or not is however debated and the studies are showing different results. GIS-analysis can be used as a tool to model where suitable habitats and green corridors are in the landscape.

A mapping of suitable habitats and potential green corridors was made for the four forest species marsh tit (Poecile palustris), lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor), tanner beetle (Prionus coriarius) and the longhorn beetle Stictoleptura scutellata. The reason for why these four species were chosen is that they are good indicators for presence of other species that thrives in the same environments. The aim of this study was to create a material that can be used to conserve and restore habitats so that the studied species, as well as other species with similar requirements, can be sustained in viable populations at Söderåsen. In addition to the mapping of suitable habitats and green corridors, four scenarios of the future, comparisons with observations of the species and sensitivity analyses were made.

The result shows that the study area consists of different amounts of suitable habitats for the four species. Marsh tit has the highest mean pixel value and then the lesser spotted woodpecker, the tanner beetle and at last the Stictoleptura scutellata. The proportion of suitable habitat is however greater for the lesser spotted woodpecker than for the marsh tit. There are two more or less connected green corridors for the beetle species and the lesser spotted woodpecker. These goes from Söderåsen national park to the nature reserves of Hallabäckens dalgång and Klöva hallar. The marsh tit has a corridor from the left part of the national park towards north west instead. There are not more species observations reported from suitable areas than from the areas of lower classes. In the production scenario, the mean pixel value decreased for the marsh tit but increased for the beetles. The value was the same as in the original analysis for the lesser spotted woodpecker. Which nature conservation scenario that was the best varied between the species. The sensitivity analyses show that variations of the parameters can lead to great changes in the result, but some areas continue to be suitable in all the analyses.

The outcome of the study can be used to find areas that are important to the species as well as for identifying parts that are in greater need of restoration. This means that the result can be helpful when actions for nature conservation are being planned. There are multiple errors that affects the quality of the study due to inadequate input data and limited knowledge about the ecology of species. It is however possible with future research that this type of study becomes an important tool in the conservation of habitats on landscape level.

Main title:Restaurering av grön infrastruktur för fyra naturskogsarter på Söderåsen i Skåne
Authors:Schroeder, Johanna
Supervisor:Brunet, Jörg and Hultberg, Tove
Examiner:Lindbladh, Matts
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Volume/Sequential designation:298
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Southern Swedish Forest Research Centre
Keywords:entita, mindre hackspett, taggbock, bokblombock, GIS, habitatmodell
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9799
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9799
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:26 Sep 2018 13:45
Metadata Last Modified:19 Nov 2018 10:10

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits