Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mobility Management är en teori för utveckling av hållbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepåverkande åtgärder med syfte att förändra resan innan den äger rum. Genom att förändra sättet vi ser på resor, använder transportmedel och gör våra vardagliga val, kan obefogat bilanvändande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gång, vilka ses som mer miljövänliga. Genom samordning och ett effektivt användande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bättre miljö både i form av mindre utsläpp, buller och gästvänligare städer. Den här uppsatsen tar utgångspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillämpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer. Lunds kommun omtalas ofta som ett lyckat exempel och är en del av den största Europeiska organisation (European Platform on Mobility Management) som arbetar och forskar på Mobility Management.

Att skapa ett system för hållbar transport är en av de svåraste och mest komplicerade uppgifterna vi behöver genomföra för att nå hållbar utveckling. Trots att det idag sker stora satsningar på ny infrastruktur, kollektivtrafik, cykeltrafik och alternativa bränslen når vi inte de uppsatta miljömålen. Hur vi transporterar oss påverkar allt från stadens form till vår fysiska hälsa och hur ren luft våra barn kommer att kunna andas i framtiden. Mobility Management riktar in sig på problemets kärna och försöker påverka efterfrågan istället för att skjuta svårigheterna framför sig.

Det finns olika strategier för hur vi ska nå fram till de globala miljömålen och länken mellan vision och verklighet är ofta otydlig och svårgreppbar. Därför tar den här uppsatsen fasta på hur Lunds kommun, som konkret arbetat med teorin, har gått tillväga och vilka effekter som uppkommit i kommunen. Med detta som grund diskuteras hur teorin fungerar globalt, hur den kan tillämpas på andra platser och vilka effekter som ger störst resultat. Utifrån resultatet diskuteras problem och svårigheter med Mobility Management samt hur anpassbar teorin är för andra stadsstrukturer och befolkningskategorier.

På kort sikt är det svårt att utläsa effekterna av beteendepåverkande åtgärder. Eftersom transportsystemet är komplext och påverkas av många olika faktorer krävs det en längre tidsperiod för att verkligen kunna utläsa effekter i trafiken. Lunds trafiksiffror skiljer sig dock från grannkommunernas då en högre andel resor sker med cykel och kollektivtransport om man jämför med många andra städer i Sverige. Att få människor att förändra sitt beteende och invanda mönster är bland det svåraste man kan göra eftersom vi har en inbyggd rädsla för det som är nytt och otryggt. Vi vill ha en bättre miljö som vi och våra barn kan leva i men förväntar oss en lösning där vi självs inte behöver agera. För att nå en hållbar utveckling måste vi vara beredda att ändra våra invanda mönster och vanor på flera olika plan även om det kan innebär en lite annorlunda tillvaro än idag.