Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett flertal vanliga orsaker till hälsostörningar hos häst (t.ex. fång och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hästen hålls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. Många hästägare har, ofta på grund av bristande kunskap, svårt att korrekt kunna bedöma sina hästars hull. Syftet med detta arbete är därför att dels beskriva och jämföra några vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur användbara dessa metoder är för den enskilde hästägaren, eftersom det ju är denne som har ansvaret för hästens dagliga skötsel och välmående.
Hullbedömning (Body Condition Score) innebär att man genom palpation av olika kroppsområden där hästar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depåer av underhudsfett hästen har. Varje område får en hullpoäng utifrån hur fettfyllt det är, och från dessa delpoäng beräknas hästens totala hullpoäng. Skalan och antal bedömda områden varierar mellan olika modeller, men principen är densamma. Fördelen med hullbedömning är att det är ganska enkelt att utföra, och kan göras på plats utan speciell utrustning. Nackdelen är att det är en subjektiv bedömning, och resultaten kan därför variera mellan olika bedömare.
Morfometriska metoder innebär att man mäter olika kroppsmått på hästen, och räknar ut förhållandet mellan dessa olika mått. Genom att dessa kroppsmått har påvisats vara korrelerade med hullbedömning, kan man uppskatta hästens hull. Fördelen med denna metod är att den är enkel, och är mer objektiv än hullbedömning. Nackdelarna är att denna metod är mindre precis än hullbedömning och ultraljudsmätningar om man bara använder ett enskilt mått. Genom att använda kvoter mellan olika mått kan man uppnå högre säkerhet, men då blir metoden även mer komplicerad och tidskrävande.
Den sista metoden i denna jämförelse är ultraljudsmätningar, där man med hjälp av ultraljud mäter det subkutana fettets tjocklek för att bedöma hullet. Denna metod har fördelen att den är objektiv och ger ett precist resultat. Nackdelen är dock att utrustning krävs, och antagligen även en del träning för att lära sig hantera utrustningen. Detta gör denna metod kanske minst lämpad av dem i min jämförelse för att användas av hästägare, men däremot utgör den ett värdefullt verktyg för till exempel veterinärer och andra som utför hullbedömningar i större skala.