Home About Browse Search
Svenska


Losbrant, Mikael, 2018. Artificiell insemination inom dikalvproduktion : en intervjustudie. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
799kB

Abstract

Artificiell insemination (AI) är ett fantastiskt verktyg för att på ett enkelt sätt sprida genetiskt material över hela världen, den gör att problem som inavel och genetiska defekter minskar och det ger en friskare population av nötkreatur.

För länge sedan gick bönderna i socknen med sina kor till närmaste tjur vilket gjorde genetiken väldigt smal. Det problemet står inte dagens dikoproducenter inför tack vare möjligheter att på ett enkelt sätt transportera avelstjurar över hela Sverige. Men dessa avelstjurar står då för halva besättningen, genetiskt sett, eftersom varje avelstjur betäcker en stor del av korna. Det kan resultera i stora problem om tjuren nedärver något som inte är önskvärt.

Syftet med denna studie var att ge dikalvproducenter information och ökat intresse för AI. Studien ska ge en uppfattning om fördelar, nackdelar samt vilka hjälpmedel som finns så de kan bilda sig en uppfattning om AI är något för dem.

För att studera detta ämne genomfördes först en litteraturstudie med inriktning på artificiell insemination, brunstpassning, brunstsynkronisering samt de ekonomiska och genetiska för- och nackdelarna. Litteraturstudien gick ut på att ge en grundläggande kunskap inom de områden som tidigare togs upp.

Därefter intervjuades åtta stycken dikalvproducenter varav fyra med AI och fyra utan AI, intervjuerna utredde frågor som varför de valt det system de gjort, vilka fördelar respektive nackdelar de såg med AI och tjur. Frågor om företagets uppbyggnad och intressen så som avels- eller produktionsinriktning.

Inom brunstpassning finns mängder av hjälpmedel för dem som inte enbart använder sig av ögat. Aktivitetsmätare, brunstdetektorer och probertjur m.fl. Det förekommer också brunstsynkronisering även om det inte är lika utbrett som i andra delar av världen. Brunstpassning är den viktigaste parametern inom AI och även den som har störst betydelse för producenten antingen genom investering i form av hjälpmedel eller tidsmässigt i form av arbete.

De gårdar som intervjuades hade liknande åsikter kring för- och nackdelar med avelstjur kontra AI oavsett om de i dagsläget använde sig av AI eller ej. En viktig punkt som de tog upp var enkelheten med avelstjur, avelstjuren släpps med hondjuren och betäcker dem. AI kräver mycket engagemang och som produktionsbesättning så är inte fördelen genetiskt lika stor som hos en avelsbesättning.

Anledningen till att inte fler besättningar använder sig utav AI beror på enkelheten i att använda avelstjur i jämförelse med AI. Både högre arbetsbelastning och behov av mer engagemang vid användning av AI talar till avelstjurens fördel.

,

Artificial insemination (AI) is a great tool for easily spreading genetics around the world, which allow problems such as genetic defects to decrease and it provides a healthier population of cattle.

Before the AI, the farmers in the parish went to the nearby bull, which made genetic lines very limited. This problem is not the case for today's dairy producers because of the ability to transport breeding bulls easily across Sweden. But these breeding bulls will contribute with half of the genetic material in the herd. This can result in severe problems if the bull’s genetics is not desirable.

To study this subject, a literature study was carried out focusing on artificial insemination, heat detection, heat synchronization and the economic and genetic advantages and disadvantages. The purpose of the literature study was to provide basic knowledge in the area.

Eight farmers with suckler cows were interviewed, four using AI and four without AI, the questions were about why they choose to use AI or not, their thoughts of advantages and disadvantages with using AI or breeding bull. Questions were also asked about the company's structure and the farmers interests, such as breeding or production.

There are a lot of tools for heat detecting as complement to manual observations. Activity meters, heat detectors or a teaser bull can be used. Induced heat synchronization can also be used, although it is not as widely used in Sweden as in other part of the world. Heat detection is very important when using AI, and also the most significant parameter to the farmer either as an investment in the form different heat detection tools or as work time.

The farmers that were interviewed had similar opinions about the advantage and disadvantage of breeding animals with bull versus AI. An important point of view was the simplicity of using breeding bulls, just leave the work to him. AI requires a lot of commitment, and the production herds do not have as many genetic benefits as the breeding herds.

The reason why no more herds use AI depends on the simplicity of using breeding bulls in comparison to AI. Both the higher workload and the need for a higher commitment give advantages to the breeding bull.

Main title:Artificiell insemination inom dikalvproduktion
Subtitle:en intervjustudie
Authors:Losbrant, Mikael
Supervisor:Magnusson, Madeleine
Examiner:Herlin, Anders Henrik
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:NK008 Agricultural and Rural Management Programme, 180.0hp
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:dikor, nötköttsproduktion, artificiell insemination, AI, semin, kor, köttproduktion, köttdjur, dikalvsproduktion
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9666
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9666
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:20 Aug 2018 08:48
Metadata Last Modified:25 Feb 2019 13:14

Repository Staff Only: item control page