Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Parasitrelaterad kolik hos häst är ett alltmer aktuellt ämne. Sedan en mer restriktiv avmaskningsregim antogs 2007 i Sverige har djursjukhus och djurhälsopersonal rapporterar om en ökande förekomst av inälvsparasiter i samband med bukoperation. Den restriktiva avmaskningen syftar till att minska resistensutvecklingen hos parasiterna genom att endast avmaska de hästar där träckprov visar att behov finns. På senare år har det kommit studier som försöker studera ett eventuellt samband mellan den restriktiva avmaskningen och sjukdomsfall. En dansk studie har påvisat ett samband mellan en ökad förekomst av S. vulgaris på gårdar som använder sig av den restriktiva avmaskningsregimen. En annan dansk studie har visat på ett samband mellan förekomst av Strongylus vulgaris (stor blodmask) och icke strangulerande kolik.

Den här studien är en fortsättning på den fall-kontroll studie Mörby (2017) gjorde med 72 kolikfall och 72 tillhörande kontroller som inkom till ett svenskt hästsjukhus under februari 2016 till och med november 2016. Denna studie innefattar endast fallhästarna, alltså de med koliksymtom, och innehåller ytterligare 13 hästar då studien fortsatte till och med januari 2017, totalt ingår 85 hästar i studien. De parametrar som undersöktes var EPG (eggs per gram faeces), typ av parasitinfektion, tid till avmaskning, avmaskningsrutin och -preparat samt om individen varit infekterad av stora blodmasken de senaste 24 månaderna. I Mörbys studie var samtliga kolikhästar klassificerade med diagnosen ospecificerad kolik. Med endast fallhästarna kvar har journalerna studerats och kolikdiagnoserna har delats upp i ospecificerad, strangulerande, icke strangulerande och en grupp för övriga koliker, baserat på vilken diagnos kod veterinären har noterat i journalen. Syftet är att se om det finns ett samband mellan parasitförekomst och kolikdiagnoserna enligt uppdelningen ovan.

Det fanns en signifikant skillnad vad gäller förekomsten av cyathostominer för ospecificerad kolik (95 %) jämfört med icke strangulerande kolik (56 %), vilket skulle kunna vara en antydan till att cyathostominer framförallt ger symtom i form av mildare och övergående kolik. Mer studier behövs för att vidare utreda signifikansen i teorin. Ett annat intressant resultat, som dock inte var signifikant, var att bandmask (Anaplocephala perfoliata) förekom i högre grad hos hästar som var avmaskade inom 3 månader jämfört med de hästar som var avmaskade för över tre månader sedan. Även om resultatet saknade signifikans så väcker det frågan om de hästar som var avmaskade inom 3 månader var avmaskade med ett preparat mot bandmask eller ej.

Användandet av träckprov som indikator för parasitförekomst har vissa begränsningar som ett kliniskt verktyg vid kolik. Framförallt är tidpunkt för när provet tas väldigt avgörande och det ställer krav på veterinärer och djurägares kunskaper om parasitens livscykel för att möjliggöra en korrekt bedömning av resultatet. Träckprov fungerar bra som förebyggande parasitkontroll men ej som diagnostisk metod på klinik då det tar tid innan svar erhålles och tidpunkten för provtagningen går inte att påverka. När parasitäggen detekteras i faeces så är livscykeln redan fullbordad och för blodmaskarna är det de migrerande larverna som är patogena. Diagnostiken för koliker utan buköppning är idag relativt ospecifik och i kombination med en provtagningsform för parasitförekomst som främst visar på vuxna larver försvåras tolkningen av resultaten i denna och flera andra studier inom området.

The interest for parasite related colic is a growing isue. Due to resistance to anthelmintic drugs among parasites was a more restrictive approach towards the usage of anthelmintic drugs was introduced in Sweden 2007. During the last years have animal hospitals and animal health personnel have reported an increase in intestinal parasites related to abdominal surgery. The restrictive usage (selective treatment) of anthelmintic drugs aims to decrease the resistance of intestinal parasites by analyzing parasitic burden in fecal sample and only deworm the horses that are infected with endoparasites. A Danish study observed a correlation with high prevalence Strongylus vulgaris on study farms that applied selective treatment. Another study showed an association of S. vulgaris infection and non-strangling colic.

This student project is a proceeding of the case-control research by Mörby (2017) which studied 72 horses with colic and 72 without colic who visited a Swedish horse hospital between February 2016 and November 2016. This study includes only the horses with colic from Mörby’s study and another 13 horses that was added because the study continued until January 2017, with a total number of 85 horses. The parameters that were studied was EPG, parasite species, time for deworming, deworming routines and anthelmintic drugs used and if the horse have been infected with S. vulgaris during the last 24 months. In Mörby’s study all of the colic diseased horses were labeled as unspecified colic. By evaluating the journals of the case-horses, the colic diseased horses were divided into unspecified, strangulated, non-strangulated and other colics. The purpose is to investigate if there is a correlation that can be observed when the colic has been divided into groups, which didn’t show when all cases of colic were unspecified.

One significant difference that this report demonstrates is the presence of cyathostominae for unspecified colic (95%) and non-strangulated colic (56%), which could imply that cyathostominae particularly give more lenient symptoms and passing colic. To further investigate the theory more studies must be conducted. Another interesting result in this study was the higher prevalence of Anoplocephala perfoliata (tapeworm) in the horses that were dewormed within three months compared to the horses that were dewormed for more than three months. There was, however, no significant difference, but the result is enough to raise the question if the horses that had been dewormed within three months were treated with a drug effective against tapeworms or not.

The usage of fecal samples on the clinic as an indicator of parasite infection has its limits as only the adult worms that produce eggs can be detected and it is the migrating larvae that cause the colic. The time of fecal sample is of great significance and require knowledge among veterinarians and owners about the parasites life-cycle to enable a correct assessment. Fecal samples are a good tool for preventing parasite management of bloodworms on a farm but not as a diagnostic method in clinics due to the time difference between the result and the time of the sampling, which cannot be influenced.