Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Corneal ulcer is frequently diagnosed in horses. Horses seem more prone to complications such as infections and keratomalacia compared to other domestic animals (Ollivier, 2005). Early diagnosis as well as prompt and adequate treatment is essential for the ulcer to heal without complications. Cytology and microbial culture are the diagnostic tests of choice and although microbial culture is regarded golden standard, cytology can generate quick and additional information (Hindley et al., 2016; Keller & Hendrix, 2005; Massa et al., 1999; McLeod et al., 1996). Cytology can, for example, give information about the presence of neutrophils, a cell that frequently contribute to the complicating keratomalacia, and additionally also detect fungus and other inflammatory cells such as eosinophils (Gilger, 2017; Matsumoto et al., 1993; Ollivier, 2005).

The aim of this study was to compare cytology and microbial culture in corneal ulcer in horses, as well as to find out if ongoing antimicrobial treatment at the time of sampling was affecting the proportion of positive cultures. The aim was also to investigate any agreement between the clinical findings of the horse and the infectious agent. The study included medical records from 38 corneal ulcers examined at the equine hospital at University Animal Hospital at the Swedish University of Agricultural Sciences during the years 2015 and 2016.

The result shows that cytology more often detected infection compared to microbial culture, but also that it is very important to combine the two tests to minimize the risk of missing infections which could lead to further complications. Almost half (46%) of the cultures from ulcers treated with topical antimicrobials were positive. In untreated ulcers the percentage was a little higher (64%). Furthermore, there was a relatively high consistency between cytology and microbial culture regarding detection of infection or not. There was also a high degree of agreement regarding the findings of bacteria on cytology compared to corresponding bacteria on culture when the bacteria were cocci or coccoid.

As this is a retrospective study there are many unsure parameters and the material is too small to draw any certain conclusions. However, the results indicate that corneal cytology is a good and important diagnostic test as it generates a rapid result that may contribute with important information regarding the presence of inflammation and infection in corneal ulcers. The cytology should be combined with microbial culture to minimize the risk of not detecting a potentially complicating infection and to provide a better basis for decision making regarding further antimicrobial treatment.

Corneaulcus är vanligt förekommande på häst och jämfört med andra djurslag är hästen mer benägen att drabbas av komplicerande infektioner och keratomalaci, smältning av cornean (Ollivier, 2005). Tidig diagnostik och snabbt insatt adekvat behandling är avgörande för att ett corneaulcus ska läka utan komplikationer. I dagsläget är cytologi och mikrobiologisk odling de vedertagna diagnostiska metoderna och mikrobiologisk odling anses vara ”golden standard”, dock kan cytologi ge snabbare och kompletterande information (Hindley et al., 2016; Keller & Hendrix, 2005; Massa et al., 1999; McLeod et al., 1996). Till exempel kan man på cytologi undersöka förekomst av neutrofiler vilka ofta bidrar till en komplicerande smältning och också påvisa andra typer av inflammatoriska celler såsom eosinofiler och eventuell förekomst av svamp (Gilger, 2017; Matsumoto et al., 1993; Ollivier, 2005).

Syftet med den här studien var att undersöka eventuellt samband mellan cytologisk provtagning och mikrobiologisk odling vid corneaulcus på häst. Syftet var också att ta reda på om antibiotikabehandling vid provtagningstillfället har betydelse för odlingsresultatet samt om det går att påvisa samband mellan de kliniska fynden som hästen presenteras med och typ av infektiöst agens. I studien ingick journaler från 38 corneaulcus som undersökts på hästkliniken vid Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges lantbruksuniversitet under åren 2015 och 2016.

Resultatet visar att den cytologiska provtagningen oftare detekterade infektion jämfört med den mikrobiologiska odlingen men att det är viktigt att man kombinerar cytologi med mikrobiologisk odling för att få mer information och inte missa infektioner som obehandlade kan leda till ytterligare komplikationer. Nästan hälften (46 %) av de bakteriella odlingarna var positiva trots pågående antibiotikabehandling. Andelen positiva odlingar var något högre för obehandlade ulcus (64 %). Vidare sågs att cytologin och den mikrobiologiska odlingen överensstämde relativt bra avseende om infektion detekterats eller inte. Provsvaren överensstämde också bra när typ av bakterie på cytologin jämfördes med fynd av motsvarande bakterie på odlingen i de fall bakterierna var kocker eller kockoida.

Då detta är en retrospektiv studie finns det många osäkra parametrar och materialet är för litet för att dra säkra slutsatser. Däremot indikerar studien att cytologi är ett bra och viktigt diagnostiskt prov eftersom det går snabbt att få ett resultat vilket kan bidra med värdefull information om förekomst av inflammation och infektion. Cytologi bör kombineras med mikrobiologisk odling för att minimera risken att missa en eventuell komplicerande infektion och för att få ett bättre underlag för beslut om vidare antibiotikabehandling.