Eklund, Sofia, 2018. Ryttarens inverkan på symmetrin i hästens rörelsemönster vid lättridning. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
|
PDF
1MB |
Abstract
Ortopediska skador är en av de vanligaste orsakerna till hästars veterinärbesök och många hästar drabbas någon gång av denna typ av skador. Symtomen är ofta hälta och kodledsinflammation är den vanligaste diagnosen. Sjukdomar i leder är även den vanligaste orsaken till att hästar avlivas.
Ryttare säger sig ofta kunna känna att hästen rör sig ojämnt eller ovilligt vid ridning och misstänker då att hästen är halt. Samtidigt upptäcks det ofta, vid exempelvis veterinärbesiktning inför försäljning, att hästar som av sina ryttare anses vara friska i själva verket är halta. Subjektiv visuell hältbedömning när hästen visas för hand är den vanligaste metoden för att utvärdera hästens rörelser, det kan dock vara både svårt och ta lång tid att lära sig. Vid framförallt låggradiga hältor kan det vara till hjälp att observera hästen under ryttare. Ryttaren i sig påverkar dock hästens rörelsemönster och kan förstärka eller maskera en eventuell hälta. Denna studie undersöker hur ryttaren påverkar hästens rörelsemönster vid lättridning. Hypotesen är att en ryttare som rider lätt i trav kan förstärka eller minska en rörelseasymmetri hos hästen beroende på vilket ben ryttaren sitter ned på.
I studien undersöktes rörelserna hos 26 hästar av halvblodstyp som alla ansågs vara ohalta och välfungerande i ridningen av sina ägare. Hästarna mättes med det objektiva rörelseanalyssystemet Lameness Locator både utan och under ryttare. Samma erfarna ryttare red samtliga hästar. Lameness Locator består av tre sensorer som placeras på hästen samt en dator med ett program som analyserar insamlad data. De mätningar som inkluderades i denna studie utfördes när hästarna travades på rakt spår vid hand och under ryttare som red nedsuttet, lättridning på höger sittben och lättridning på vänster sittben. Mätvärdena för lättridning på höger och vänster sittben jämfördes med nedsuttet genom att parade t-test utfördes och medelvärden räknades ut.
Resultaten indikerar att en ryttare som rider lätt framförallt förändrar den vertikala symmetrin i rörelsen hos hästens bäcken genom sin lättridning. Hos de hästar som inte hade någon rörelseasymmetri framkallade lättridningen en asymmetri. Hos de hästar som redan hade en rörelseasymmetri blev de, jämfört med nedsuttet, mer eller mindre asymmetriska vid lättridning, beroende av vilket sittben ryttaren satt på och typen av bakbensasymmetri (frånskjuts- eller belastningsasymmetri) hos hästen. Hos hästar med en hälta i belastningsfasen (PDmin) kan man utifrån resultaten av denna studie förvänta sig att graden av hälta ökar när ryttaren sitter ner på det friska benet. Hos hästar med en frånskjutshälta (PDmax) kommer hältan istället att öka när ryttaren sitter ner på det halta benet. Detta är mycket viktigt att tänka på om en rörelsekontroll utförs på en häst som rids i trav under lättridning. De asymmetriska hästarnas rörelsemönster förefaller inte påverkas av att ryttaren bara sitter på dem, jämfört med när de travades vid hand. Detta innebär att en rörelsekontroll skulle kunna utföras med ryttare på, men det är viktigt att då ha kunskap om hur ryttaren påverkar hästens rörelser.
Orthopedic injuries are one of the most common reasons for bringing the horse to the veterinarian and many horses suffer from this kind of injuries at some point in their lives. The symptom is often lameness and fetlock arthritis is the most common diagnosis. Diseases in the joints are the most common reason for horses being euthanized.
Riders often claim to be able to feel that the horse has an irregular movement or is unwilling to work when ridden and then suspects that the horse is lame. On the other hand it is not uncommon that horses, which by their riders are considered sound, are found lame in for example pre purchase examination. A subjective visual lameness evaluation performed when the horse is shown by hand is the most common way to assess the movements of the horse, although this method can be both hard to learn and require much experience. Especially with low grade lameness it can be helpful to observe the horse when ridden. The rider per se also affects the horse’s movement pattern and can enhance or conceal a possible lameness. This thesis investigates how the rider affects the horse’s movement pattern during rising trot. The hypothesis is that a rider performing rising trot can enhance or reduce the horse’s movement asymmetry depending on which side the rider is sitting down on.
This study analyzed the movements of 26 warmblood horses, which all were considered sound and well-functioning by their owners. The horses were measured with Lameness Locator, an objective motion analysis system, both with and without rider. The same experienced rider rode all the horses. Lameness Locator consists of three sensors attached on the horse and a computer with software that analyzes the collected data. The data included in this study was collected when the horses trotted in a straight line without the rider as well as with the rider sitting down, rising left and rising right. The data from rising left and rising right were compared with sitting down by performing paired t-tests and calculating mean values.
The results indicate that rising trot can change primarily the vertical symmetry of the horse’s pelvis. The rising trot, compared to sitting trot, produced asymmetries in the horses that originally did not have any movement asymmetries. The horses which already had a movement asymmetry became, compared to sitting trot, more or less asymmetrical when the rider performed rising trot, depending on which limb the rider sat down on and the type of hind limb asymmetry (push off- or impact lameness) the horse had. According to the results of this study it can be expected that in horses with impact lameness (PDmin) the degree of lameness will increase when the rider is sitting down on the sound limb. Whilst in horses with push off–lameness (PDmax) the degree of lameness will increase when the rider is sitting down on the lame limb. This is very important to remember when a lameness evaluation is performed while the horse is being ridden in rising trot. The movements of the asymmetric horses do not seem to be affected when the rider is just sitting on the horse, compared to when they are trotted without a rider. This implies that a lameness evaluation could be performed with a rider on the horse, but in that case it is crucial to have knowledge about how the rider is affecting the movements of the horse.
Main title: | Ryttarens inverkan på symmetrin i hästens rörelsemönster vid lättridning |
---|---|
Authors: | Eklund, Sofia |
Supervisor: | Rhodin, Marie |
Examiner: | Holm Forsström, Karin |
Series: | Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2018:49 |
Year of Publication: | 2018 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
Keywords: | Häst, Ryttare, Rörelsemönster, rörelseasymmetri, Hälta, Lameness Locator,, Rörelseanalys |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9638 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9638 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal ecology Animal physiology and biochemistry Animal diseases |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 17 Jul 2018 08:28 |
Metadata Last Modified: | 25 Feb 2019 13:51 |
Repository Staff Only: item control page