Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den fysiska planeringens påverkan på olika grupper i samhället. Den sociala dimensionen har inte fått lika mycket uppmärksamhet som de ekologiska och ekonomiska dimensionerna i arbetet mot en hållbar stadsutveckling. Det råder stor oklarhet kring hur de sociala aspekterna ska omsättas till praktiska handlingar inom samhälls- och trafikplanering. Arbetet fokuserar på kvinnors och mäns olika erfarenhetsvärldar samt hur dessa tas tillvara inom samhällsplaneringen. Att jämställdhetsintegrera verksamheten är en strategi för att säkerställa att jämställdhetsaspekten beaktas under hela planeringsprocessen, från förstudie till projektets avslut och uppföljning.

Inom Malmö stad har arbetet med Rosengårds station pågått under en längre tid. Vilka effekter stationen kommer att få på olika planeringsnivåer med avseende på jämställdhet är något som inte diskuteras i de granskade plandokumenten. Uppsatsens analysdel grundar sig i tre områden: hur Malmö stad arbetar med jämställdhet, vilka är förutsättningarna för jämställdhet på den aktuella platsen samt hur bidrar Rosengårds station till Malmö stads arbete med jämställd samhällsplanering. För att angripa ämnet har bland annat intervjuer genomförts med ansvariga tjänstepersoner för arbetet med Rosengårds station och för Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering. Platsbesök och intervjuer med invånare har skapat en större förståelse för den kontext planen befinner sig i.

Resultatet av denna studie visar att arbetet med jämställdhetsintegrering är ett arbete som tar tid och att det är svårt att bedriva ett jämställdhetsintegreringsarbete samtidigt som det ordinarie arbetet inte ska bli lidande. Utmaningarna med att arbete med jämställdhetsintegrering bottnar bland annat i:

- Resursbrist i både tid och pengar, - En varierande kunskapsnivå bland tjänstepersonerna i Malmö stad gällande jämställdhet, - Brist på verktyg och modeller för att arbeta med jämställdhetsintegrering, - Svårt att konkretisera jämställdhetsmålen inom samhällsplaneringen. Vilka platsspecifika förändringar som Rosengårds station kommer att bidra med kan inte sägas med klarhet eftersom stationen inte är färdigställd och i bruk än. I arbetet har den upplevda tryggheten och tillgången till arbetsmarknaden studerats. Den upplevda tryggheten bland kvinnor och män och deras respektive tillgång till arbetsmarknaden är aspekter som behöver problematiseras mer inom Malmö stad. Samhällsplaneringen kan bidra till att underlätta för människors vardagsliv samtidigt som andra strukturer som könsroller och könsmaktsstrukturer påverkar hur människor strukturerar upp sina liv.

Det finns en vilja hos både politiker och tjänstepersonerna att arbeta med jämställdhetsintegrering. Malmö stad ska vara jämställdhetsintegrerat år 2020. Ska målet nås behöver det först och främst tillsättas mer resurser för att en sådan arbetsprocess ska kunna bedrivas samtidigt som det ordinarie arbetet inte stannar upp. Tjänstepersonerna inom Malmö

stad behöver också få en grundläggande kunskap samt expertkunskaper om jämställdhet kopplat till samhällsplanering. De mål som finns gällande jämställdhet behöver också konkretiseras och kontextualiseras för att underlätta i planerarnas arbete eftersom den sociala dimensionen av hållbar utveckling ibland betraktas som lite fluffig.

Jämställdhet dess koppling till samhällsplanering är ett område som behöver få uppmärksamhet och diskuteras i de olika planeringsutbildningar som finns ute i universitetsvärlden för att senare kunna använda dessa kunskaper i praktiken. Ett beslut på regeringsnivå att de sociala frågorna ska få lika status som de ekonomiska och ekologiska frågorna hade underlättat för de berörda myndigheterna och organisationerna att arbeta med den sociala dimensionen. Risken är annars att frågorna prioriteras bort när budget- och tidsramarna blir för tajta. Det är viktigt att vara medveten om vilka effekter våra planer och projekt har för de människor som de påverkar, det är ju trots allt dem samhällsplaneringen är till för.

The thesis takes it’s starting point in how the spatial planning affects different people in the society. Social sustainability has not gained as much attention as the ecological and economic aspects of sustainable development. In the world of urban planning there is not a consensus how to convert the social aspects of urban planning into practical actions. The study has focus on men’s and women different experiences of the spatial planning and how these experiences is considered in the spatial planning in Malmö. Gender mainstreaming is a strategy to ensure that the equality aspects of spatial planning is considered through the whole planning process, from the pre-study, to the end of the project and to the follow up.

Malmö stad has during a long time been working with the plans of Rosengårds station. With focus on equality, it is uncertain how the station is going to affect the city and the population on the micro, meso and macro level. Equality is not something that is discussed in the planning documents. The analysis of the thesis has three key areas: how Malmö stad is working with equality in urban planning, a current situation analysis of the equality in the study area and last how Rosengårds station is going to contribute to an equal urban planning in Malmö stad.

Interviews have been conducted with the civil servants of the municipality of Malmö that are responsible for the planning process of Rosengårds station and for the gender mainstreaming process in Malmö stad. Observations and shorter interviews with the residents that lives close to the area has given me a greater understanding of the area and the context that the station is going to be a part of.

The result of the analysis shows that gender mainstreaming is a process that is difficult to implement in Malmö stad in the same time as the regular work. Working towards gender mainstreaming is a process that takes time. There are many different challenges with gender mainstreaming, among other things:

- Lack of resources, both time and money, - Lack of knowledge about equality of the civil servants in Malmö stad, - Lack of instruments and models to analyse equality, - Difficulties to implement the Swedish national goals of equality.

Which place bound effects Rosengårds station is going to have on the area is difficult to predict since the station is not open yet. However, some effects can be discussed. In the thesis the perceived security and the accessibility to women and men’s labour markets have been discussed. These aspects need to be more problematised in the urban planning of Malmö stad. Urban planning may contribute to ease people’s daily life, at the same time there are other social structures like gender rolls and gender-power orders that influence how we structure our daily lives.