Home About Browse Search
Svenska


Andreasson, Mikaela, 2018. Överlevnad av Streptococcus equi subspecies equi på olika material i hästens omgivning. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img] PDF
465kB

Abstract

Strangles, caused by the bacteria Streptococcus equi subspecies equi (S. equi) is the most commonly diagnosed infectious disease in horses worldwide. Infection by S. equi in the upper respiratory tract results in fever, nasal discharge and enlarged lymph nodes that can contain abscesses. Strangles is highly contagious and can also in some cases cause serious complications and even fatalities. Spread of S. equi most commonly occurs via direct contact between horses, but also spreads indirectly via for example stable interior and equipment. While strangles as a clinical disease has been well described, whether, and if so, for how long the bacteria can survive on inanimate objects in the stable environment is poorly understood.

The aim of this master’s thesis was to address clinically relevant aspects of the survival of S. equi in a stable environment. The study was divided in two parts. Firstly, materials in horses’ near environment, including wooden posts, filled plastic water buckets and plastic twitches were contaminated with a standardized broth of live S. equi. For the first two materials, the time of survival of S. equi was investigated. For the twitches, as they are commonly used by veterinarians when sampling a horse with suspicion of strangles, the effectiveness of different cleaning protocols on complete removal of S equi DNA was examined. In the second part of the study, environmental samples were obtained from confirmed strangles outbreaks three to six weeks after all horses had recovered clinically. The purpose was to examine if live bacteria and/or its DNA could be detected in horses’ near environment after full recovery from a naturally occurring outbreak of strangles. Culture and qPCR were used as diagnostics in both parts of the study, with culture detecting live bacteria and qPCR DNA from both live and nonviable bacteria.

The results show that S. equi survived maximum 19 days in the water buckets under summer conditions and at least 73 days in winter conditions. The culture-results from the wooden posts were positive for maximum 4 days in the summer and 10 days in the winter. Regarding twitches, no live S equi could be recovered on culture after thorough cleaning and disinfection. However, the twitches remained positive to S. equi on qPCR for all disinfectants except for bleach. For the natural outbreaks, three out of four stables from the second part of the study had culture- or qPCR-results that were positive for S. equi. Several different materials were positive; wood, metal, polyester and cotton. In contrast to the experimental inoculation study, none of the sampled water buckets in any of the stables were positive on culture or qPCR. This may indicate that water sources in a natural outbreak of strangles may have far less contamination by S. equi than was done in the experimental work. Similarly, none of the wooden posts sampled in these stables yielded any positive results, which correlates with the results from the first part of the study which showed that S. equi did not survive a longer time on wooden material outdoors. Strikingly, all the positive samples from the stables were from surfaces not exposed to direct sunlight.

The results highlight that environmental factors affect the survival of S. equi in a stable environment, and thorough cleaning is necessary to get rid of live bacteria. The environmental samples from affected stables may have had positive results because contamination during the outbreak or continued shedding of S. equi from the previously ill horses. Nonetheless, it was clear that even following full clinical recovery from outbreaks S. equi can be found in stable environments. More studies of the environmental survival with concurrent sampling of the horses are in order.

,

Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi subspecies equi (S. equi) och är den vanligaste diagnostiserade infektionssjukdomen hos häst världen över. Det är en sjukdom i övre luftvägarna som orsakar feber, näsflöde och förstorade lymfknutor som kan innehålla abscesser. Sjukdomen är mycket smittsam och allvarliga komplikationer eller dödsfall förekommer. Kvarka smittar framförallt direkt mellan hästar, men också indirekt via exempelvis stallinredning eller utrustning. Kvarka har länge varit en känd sjukdom men endast ett fåtal studier har gjorts för att ta reda på om bakterien har potential att överleva en betydande tid i miljön.

Detta examensarbete syftade till att ta reda på mer kring överlevnadspotentialen av S. equi i en stallmiljö. Arbetet delades upp i två delar. I den första kontaminerades material i hästens närmiljö med S. equi; trästolpar, fyllda vattenhinkar i plast samt bremsar i plast. Bremsar är ett vanligt hjälpmedel för en veterinär vid en provtagning av en häst med misstänkt kvarka. För de två första materialen undersöktes hur lång tid bakterien överlevde och för bremsarna hur effektiva olika rengöringsscheman var. I den andra delen av arbetet undersöktes hur länge bakterien kunde påvisas i hästens närmiljö efter ett naturligt kvarkautbrott. Miljöprover togs i stall som haft konstaterade fall av kvarka på en eller flera hästar. Proverna togs tidigast tre veckor och upp till sex veckor efter det att alla hästarna blivit kliniskt friska. För diagnostik i de två delarna av arbetet användes odling, som detekterar levande bakterier samt qPCR som påvisar närvaro av bakterie-DNA.

Resultaten visade att noggrann tvätt och desinfektion av bremsar gav negativa odlingsresultat men positiva resultat på qPCR för alla desinfektionsmedel utom klorin. I hinkarna överlevde S. equi i maximalt 19 dagar under sommaren och i minst 73 dagar på vintern. På stolparna var odlingsresultaten positiva i maximalt 4 dagar på sommaren och 10 dagar på vintern. Tre av de fyra stallar som haft en kvarkainfektion hade miljöprover som var odlings- eller qPCR-positiva för S. equi. De prover som var positiva var från flera olika material; trä, metall, nylon och bomull. Ingen av de vattenhinkar som provtogs i stallarna gav positiva svar på odling eller qPCR, vilket hade kunna betyda att vattenhinkar i stallar har lägre grad av kontamination än i den experimentella studien. Inte heller de trästolpar som provtogs i stallarna gav några positiva resultat, vilket tyder på att S. equi inte heller överlever en längre tid på trämaterial utomhus. Alla de positiva proverna i stallarna var från ytor som inte utsattes för direkt solljus.

Resultaten indikerar att omgivningsfaktorerna påverkar hur länge S. equi kan överleva i en stallmiljö och att noggrann rengöring krävs för att bli av med bakterien. Tiden för överlevnad var längre på vintern än sommaren. Proverna från stallarna kan ha gett positiva odlingsresultat på grund av att de tidigare sjuka hästarna fortfarande urskilde S. equi. Fler studier där överlevnaden i miljön undersöks med samtidig provtagning av hästarna är önskvärt.

Main title:Överlevnad av Streptococcus equi subspecies equi på olika material i hästens omgivning
Authors:Andreasson, Mikaela
Supervisor:Riihimäki, Miia and Pringle, John
Examiner:Sternberg Lewerin, Susanna
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:2018:21
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:Kvarka, S. equi, stall, bremsar, vattenhinkar
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9607
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9607
Subjects:Animal husbandry
Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:11 Jul 2018 12:56
Metadata Last Modified:25 Jan 2020 00:15

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits