Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie är att analysera den fysiska utemiljön och bruket av den vid ett rehabiliteringscenter för att kunna identifiera och utveckla tillgängliga och användbara utemiljöer för fysioterapi. För att nå syftet har de fysiska egenskaperna i utemiljön analyserats, fysioterapeuternas bruk av och syn på utemiljön kartlagts och likaså den fysiska tillgängligheten. De metoder som använts är dagboksenkät, gåtursintervju och tillgänglighetsanalys samt en platsanalys av trädgården och de nära omgivningarna. Utgångspunkten togs i miljöpsykologisk teoribildning och modeller om preferens, hälsoträdgårdens komponenter samt perspektivet stödjande miljö kring varsam och inspirerande design inklusive de åtta parkkaraktärerna. Den undersökta utomhusmiljön tillhör Unicare Bakke, ett rehabiliteringscenter i Norge. De deltagande 12 fysioterapeuterna arbetar på rehabiliteringscentret och de fem deltagande patienterna i tillgänglighetsanalysen var på rehabilitering i verksamheten. Utomhusmiljön visade sig ha hög preferens, innehålla både varsam och inspirerande design, inklusive de åtta parkkaraktärerna. Kopplat till triangeln om den stödjande miljön så innehåller miljön element för personer med olika grad av välbefinnande. Den har därmed goda förutsättningar att fungera som en komplett hälsoträdgård, en arena för både terapeutiska inslag och återhämtning. Samtidigt uppdagades att stora områden bortom övergångszonen närmast huset är otillgängliga för patienter med måttlig till svår funktionsnedsättning och särskilt gällde det de mer restorativa gröna omgivningarna. Konklusionen är att möjligheterna till fysioterapeutiska interventioner är många för dem med ingen eller liten funktionsnedsättning medan antalet är högst begränsat för de med måttlig till svår. Tillgänglighetsproblemen beror både på att den naturliga miljön innehåller fysiska utmaningar i form av kuperad terräng och varierade underlag och på att miljön inte är tillgänglighetsanpassad i tillräcklig grad. Den dåliga tillgängligheten resulterar i att fysioterapeuterna inte får användning av utemiljön i den grad de önskar och sett ur ett patientperspektiv så exkluderas de med måttlig till svår funktionsnedsättning i stor grad från såväl utomhusfysioterapi som från möjligheten till återhämtning. Arbetet belyser hur studiet av miljöer för utomhusfysioterapi behöver utgå från patienters variation i fysisk funktion. För att kunna erbjuda utomhusfysioterapi till alla patienter, oavsett funktionsnedsättning, så behöver utemiljön tillrättaläggas, så att den blir tillgänglig och aktiviteter möjliga.

The aim of this study is to analyse the outdoor environment and the use of it at a rehabilitation centre, in order to identify and develop accessible and useful outdoor environments for physiotherapy. To achieve the aim, the physical qualities of the outdoor environment have been analysed, the physiotherapeutic use and opinion of the outdoor environment have been surveyed and also the physical accessibility. Methods that have been used are diary questionnaires, walk through interview and an analysis of the accessibility. A place analysis of both zone three, the garden, and zone four, the more extensive area, was made. Starting point for those were environmental theories and models, like preference, the components in a health garden, the theory of the supporting environment in relation to comfortable and inspiring design, including the eight nature dimensions. The analysed environment belongs to Unicare Bakke, a rehabilitation centre in Norway. The participating 12 physiotherapists work at the rehabilitation centre and the five patients in the accessibility analysis were in-patients. The outdoor environment proved to be high in preference, it contains both comfortable and inspiring design and also the eight nature dimensions. In relation to the triangle of the supportive environment the environment contains elements for people with both high and low well-being. The conclusion is that it has good preconditions to work well as a health garden, an arena for both therapy and restoration. Simultaneously, it was discovered that large areas beyond the transition zone close to the house are almost inaccessible for people with moderate to severe impairments and in particular the restorative areas. The conclusion is that the number of affordances/possibilities for physiotherapy and restoration is big for patients with no or mild impairment while it is highly limited for patients with moderate to severe impairments. The accessibility problems are a combination of a big natural variety in form of hills and different beddings and lack of effort in making the environment accessible. The result of the limited accessibility is that the physiotherapists don´t get use of the outdoor environment to the desired extent. Seen from the perspective of the patients, the ones with moderate to severe impairments are, to a great extent, excluded from outdoor physical therapy and also from the possibility to restoration. This work highlights how the study of environments for outdoor physiotherapy needs to have its starting point in the variation of physical impairments of the patients. In order to provide outdoor physiotherapy for all patients, regardless of physical impairment, the outdoor environment needs to be adjusted, both in relation to accessibility and activities.