Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mastit är den vanligaste sjukdomen bland mjölkkor och medför stora kostnader för mjölkproducenterna, inte bara för behandling utan även för kasserad mjölk, utslagning av kor och minskad produktion. Syftet med denna studie var att se om man kunde finna några samband mellan hur korna är grupperade under de olika laktationsstadierna, hur båshygienen sköts, vad lantbrukaren har för inställning till problematiken runt S. aureus och hur detta påverkar förekomsten av S. aureus. Totalt besöktes åtta gårdar som alla hade mjölkkorna i lösdrift. Fyra av dem hade problem med S. aureus och fyra hade lite eller inget problem med det. Vid besöket fylldes en enkät i gemensamt, ett formulär med påstående om S. aureus fylldes i av lantbrukaren och en bedömning av tio liggbås hos mjölkkorna gjordes. Studien visade att de gårdar som hade problem med S. aureus i medeltal hade drygt 100 stycken fler kor, och en avkastning som var i medeltal 1 500 kg ECM lägre än gårdarna med lite eller inget problem med S. aureus. Man såg även att i alla grupper av djur som enkäten gällde var det generellt så att de som inte har problem med S. aureus använde kutterspån att strö med i högre utsträckning. De lade inte heller nytt strö på det gamla och hade en kortare omsättningshastighet på ströet. Dessutom strödde de oftare, eller hade en tendens till att strö oftare. I bedömningen av liggbåsen visade det sig att de som inte hade problem hade i genomsnitt 0,5 cm mer strö i liggbåsen och att de hade mindre gödsel inblandat i ströet. Resultaten som framkommit i denna studie visar på att det kan finnas olika miljökomponenter som spelar in i spridningen av S.aureus. Man ska dock vara försiktig med att dra några slutsatser av denna studie då det är så få gårdar som ingått i studien.