Andersson, Stina, 2018. Frasbrand i Västra Götaland 2015 – kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektiv. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
|
PDF
537kB |
Abstract
Under 2015 pågick ett större sjukdomsutbrott bland nötkreatur i trakterna kring SkaraFalköping. Ett stort antal djur insjuknade och dog i frasbrand. Oron bland traktens djurägare var stor och bakgrunden till varför djuren insjuknade var okänd för både veterinärer och lantbrukare. Syftet med detta projekt är att försöka kartlägga möjliga orsaker till frasbrandsutbrottet och identifiera riskfaktorer i hopp om att kunna undvika liknande scenarion i framtiden. Om man lyckas identifiera och förebygga utbrott har vi en stor vinst i både djurhälsa, ekonomi och en minskad antibiotikaanvändning. Frasbrand är en sjukdom hos nötkreatur som förekommer globalt och som är känd sedan länge. Sjukdomen orsakas av den sporbildande bakterien Clostridium chauvoei och kännetecknas av ett snabbt sjukdomsförlopp med nedbrytning och gasbildning i muskelvävnad, toxinemi, feber och påverkat allmäntillstånd. Dödligheten är hög, men sjukdomen är behandlingsbar vid tidig upptäckt. Frasbrand har fått sitt namn efter de dramatiska kliniska symtomen. Bakteriesporerna finns i gödsel och jord och på vissa betesmarker kan smittrycket bli mycket högt. Nötkreatur infekteras troligen när de betar och får i sig bakteriesporer från marken, vilka kan överleva många år i miljön. Risken för utbrott bedöms öka efter grävarbeten eller översvämningar på betet. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig (SJVFS 2012:24) och prevalensen varierar mellan länen. Årligen rapporteras mellan 5 och 15 indexfall spridda över landet. Under utbrottet 2015 bekräftades 13 fall av frasbrand och antalet misstänkta fall överstiger hundratalet. Detta projekt har genom en enkät- och intervjustudie försökt kartlägga möjliga orsaker till frasbrandsutbrottet. 19 djupintervjuer har genomförts med både djurägare och veterinärer och stor vikt har lagts vid hanteringen av betesmarker i området. Kartläggningen av utbrottet kunde tyvärr inte påvisa några tydliga slutsatser om utbrottsorsaker och sannolikt samverkar flertalet faktorer. Rötslammet vilket initialt pekades ut som en möjlig smittkälla kan sannolikt inte enskilt vara orsak till utbrottet, men kan ha betydelse för hur smittan har introducerats på gården med indexfall. Kända smittvägar är sedan tidigare djurförflyttningar vilka har förekommit i området, dock inte i någon större omfattning. Däremot har förflyttning från drabbade beten på de enskilda gårdarna sannolikt bidragit till att utbrottet ändå kunde hejdas så snabbt. Inte heller faller sambeten, grävarbeten, vilt- och fågelförekomst ut som faktorer specifika för utbrottsåret. Nederbördsmängder över det normala kan ha påverkat förutsättningarna då flera intervjuer belyser upptrampade utfodringsplatser och höga vattenstånd. Vattnet är en omdiskuterad spridningsväg och flera gårdar har betesmarker där djuren dricker från naturliga vattendrag, flera från samma vattentäkt. Att peka ut vattnet som bakomliggande orsak är dock tveksamt då vattentäkten som åsyftas är mycket stor och en tillräcklig koncentration av sporer kan troligen inte uppnås. Det råder en påtaglig kunskapsbrist avseende flera aspekter av frasbrand. Brist på kunskap om smittvägar, uppförökning och patogenes, inkubationstid och infektionsdos bidrar bland annat till osäkerhet gällande betydelsen av mekaniska vektorer för kontamination av betesmarker varför fler studier inom området behövs.
,Blackleg is a bacterial disease in cattle, known for a long time and occuring globally. The disease is caused by the sporeforming bacterium Clostridium chauvoei and is characterized by rapid progression with tissue degradation and gas formation in muscles, toxemia, fever and affected general condition. The mortality is high, but the disease is treatable when early detected. Blackleg has got its name from the dramatic clinical symptoms. Bacterial spores are found in manure, soil and in some pastures, the infection pressure can be very high. Cattle are probably infected orally when grazing, with bacterial spores from the ground that can survive for many years in the environment. The risk of outbreaks is believed to increase after digging or flooding of the pastures. In Sweden, the disease is subject to notification (SJVFS 2012: 24) and the prevalence varies between the counties. Annually 5 to 15 index cases occur across the country. In 2015, a larger outbreak occurred in the areas surrounding Skara and Falköping. There were 13 confirmed cases of blackleg and the number of suspected cases exceeds one hundred. Through a questionnaire and interviews, this project has attempted to identify possible causes of the outbreak in the hope of preventing future outbreaks. A total of 19 interviews were conducted with farmers and veterinarians. Unfortunately no definite conclusions could be drawn about causes, different factors probably act in combination. The sludge, which was initially pointed out as a possible source of infection, is unlikely to be the sole cause of the outbreak, but may be relevant to the introduction of the infection on the index case farm. Known routes of infection are animal movements which previously occurred in the area, but not to a large extent. On the other hand, the movement away from affected pastures on the specific farms has probably contributed to the outbreak being halted so quickly. Risk factors such as common pastures, digging or the presence of wildlife and birds were not specific to the outbreak during 2015. Increased rainfall during summer may have influenced the conditions and several interviews highlight muddy, heavily trafficked feeding sites and high water levels. Water could be a route of infection and several farms have pastures where the animals drink from natural streams, several from the same lake. However, the surface water system is very large and a sufficient concentration of spores is unlikely to have been reached. There is a significant lack of knowledge for several aspects of blackleg. Lack of knowledge about route of infections, proliferation and pathogenesis, incubation time and infection dose, among other things, contribute to uncertainty regarding the importance of mechanical vectors for contamination of pastures, so more studies on this topic are needed.
Main title: | Frasbrand i Västra Götaland 2015 – kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektiv |
---|---|
Authors: | Andersson, Stina |
Supervisor: | Sternberg Lewerin, Susanna and Persson Waller, Karin and Lövdahl, Ulf |
Examiner: | Hansson, Ingrid |
Series: | Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2018:5 |
Year of Publication: | 2018 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
Keywords: | Frasbrand, clostridium chauvoei, utbrott, sporer, överlevnad |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9505 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9505 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Veterinary science and hygiene - General aspects Animal diseases |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 05 Jul 2018 10:20 |
Metadata Last Modified: | 25 Feb 2019 13:51 |
Repository Staff Only: item control page