Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kennelhosta är ett sjukdomskomplex som ger respiratoriska symtom i övre luftvägarna hos hund. Både virus och bakterier kan orsaka kennelhosta. Ofta är symtomen milda och övergående med akut insättande hostattacker, men det kan också ge mer allvarliga symtom med sekundärinfektioner. Kennelhosta finns över hela världen och har en hög prevalens då den lätt sprids vidare i hundtäta områden. Ofta ställs diagnosen på kliniska tecken och vid milda symtom är behandlingen vila och isolering från andra hundar. De virus och bakterier som länge varit erkända i komplexet är hundens adenovirus typ 2, hundens parainfluensavirus typ 2 samt bakterien Bordetella bronchiseptica. På senare tid har även andra patogener identifierats som en del av komplexet, dessa inkluderar Mycoplasma cynos, hundens respiratoriska coronavirus, Streptococcus spp. och hundens pneumovirus.

Tidigare studier vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har gjorts för att identifiera vilka patogener svenska hundar med kennelhosta bär på. Det här arbetet undersöker om mykoplasma och pneumovirus kan vara en möjlig orsak till kennelhosta hos svenska hundar. PCR och realtids-RT-PCR användes för att studera provmaterialet. Prevalensen av M. canis var 82,6 %. Andelen positiva för M. canis uppmättes till 59/72 (81,9 %) av de sjuka och 17/20 (85 %) av de friska individerna. M. cynos prevalens var 16,3 %. Andelen positiva för M. cynos var 12/72 (16,6 %) hos sjuka och 3/20 (15 %) hos friska individer. Ingen statistisk signifikans kunde ses mellan kennelhosta och de olika mykoplasma-arterna. Pneumovirus hittades hos två hundar med lindriga symtom på kennelhosta från samma upptagningsområde, vilket indikerar att pneumovirus kan finnas som patogen hos svenska hundar med kennelhosta. Det här är första gången pneumovirus beskrivs hos svenska hundar. Fler studier krävs för att vidare studera olika agens utbredning vid olika sjukdomsutbrott av kennelhosta.

Kennel cough, also known as canine infectious respiratory disease (CIRD) causes respiratory signs in the upper airways in dogs. CIRD can be caused by both viruses and bacteria. The signs are often mild and transient with acute onset of coughing, but it can also cause more serious signs with secondary infections. CIRD are found all over the world and have a high prevalence. It is easily spread in areas where many dog meet. The diagnosis is often made based on clinical signs. In cases with mild signs the treatment includes resting and isolation from other dogs. Pathogens commonly associated with CIRD include canine adenovirus type 2, canine parainfluenza virus (CPIV) and Bordetella bronchiseptica. Recently, other pathogens have also been identified as part of the complex, including Mycoplasma cynos, canine respiratory coronavirus, Streptococcus spp. and canine pneumovirus.

Previous studies at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) have been made to identify which pathogens that cause CIRD in Swedish dogs. This work continues to investigate whether mycoplasma and pneumovirus can be a possible cause of kennel cough in Swedish dogs. In this work, PCR and real-time RT-PCR were used to study the test material. The prevalence of M. canis was 82.6 %. The proportion of M. canis positive was 81.9 % (59/72) in the sick/affected dogs and 85 % (17/20) of the healthy individuals. M. cynos prevalence was 16.3%. The proportion of M. cynos positive was 16.6 % (12/72) in the sick dogs and 15 % (3/20) in healthy individuals. No association between CIRD and the presence of mycoplasma could be found. Pneumovirus was found in two dogs with mild signs of CIRD from the same area, which indicate that pneumovirus can be found as a pathogen in Swedish dogs with CIRD. This is the first description of pneumovirus in Swedish dogs. More studies are required to further study the spread of different agents in various outbreaks of the disease.