Home About Browse Search
Svenska


Lundahl, Philippa, 2018. Samband mellan kolik och äggurskiljning från parasiterna Cyathostominae, Strongylus vulgaris och Anoplocephala perfoliata : en fall-kontrollstudie vid UDS. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img] PDF
676kB

Abstract

De vanligaste parasiterna hos häst är Cyathostominae, Strongylus vulgaris och Anoplocephala perfoliata. Syftet med den här studien är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan äggurskiljning av dessa parasiter och kolik. Studien är utförd vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala, UDS och 238 hästar ingick i studien. Av de 238 hästarna är 119 stycken fall, som drabbats av kolik, och 119 stycken kontroller, som sökt till UDS av en annan anledning än kolik. Resultatet av analyserna presenteras i form av en fall-kontrollstudie. Träck- och serumprover togs från samtliga hästar och hästägarna fick svara på en enkät med frågor om parasitförekomst och avmaskningsrutiner (appendix) vid klinikbesöket. Träckproverna användes för McMasteranalys, larvodling, PCR samt bandmaskanalys. Samtliga utfördes på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, förutom bandmaskanalyserna och PCR av S. vulgaris vilka utfördes vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA. Eftersom träckprov endast kan detektera ägg som utsöndras från adulta maskar är det inte en pålitlig metod att använda sig av vid akuta sjukdomstillstånd då det är de migrerande larverna som kan ge upphov till koliksymptom. Därför kommer träckproverna att kompletteras med serumprover med ELISA-analys för vidare diagnosticering av migrerande larver från S. vulgaris och Cyathostominae när studien är avslutad i februari 2018. Prevalensen A. perfoliata var 20 % hos fallhästara respektive 21 % hos kontrollhästarna, och prevalensen för S. vulgaris var 7 % hos fallhästarna respektive 8 % hos kontrollhästarna. Medelvärdet av EPG-resultatet är högst under vintern men detta resultat är inte signifikant vid X2 -test. De tre vanligaste kolikdiagnoserna som hästarna fick under klinikvistelsen var ”kolik”, ”förstoppning i colon” och ”kolik utan fastställd orsak” och incidensen att drabbas av kolik var högst under våren. Prevalensen av A. perfoliata och S. vulgaris var likvärdiga hos de olika kolikdiagnoserna och ingen diagnos predisponerade för högre äggurskiljning. Hästens avmasknings-status spelade in i förekomsten av de olika parasiterna men en felkälla vad gäller förekomst av A. perfoliata är vad hästarna avmaskats med för preparat, då till exempel Noromectin inte är verksamt mot cestoder. Fyra av 119 fall obducerades vid SLU. Vid obduktionerna skiljde sig fynden åt då de fyra kolikhästar som obducerades hade tilldelats olika diagnoser på kliniken. Det mest intressanta fyndet var hos häst nummer 1 där kraftig parasitskada och även migrerande larver av S. vulgaris återfanns vid obduktionen trots att de föregående träckprovsanalyserna visade att hästen hade 50 EPG och inga ägg från S. vulgaris eller A. perfoliata kunde påvisas. Sammanfattningsvis visar den här studien inte på något tydligt samband mellan äggurskiljning från adulta parasiter och kolik hos häst. Evidens från tidigare studie har visat att A. perfoliata är en orsak till kolik hos häst (Back et al., 2013) vilket inte kan påvisas i den här studien. Dock kan resultaten i studien påverkas efter undersökning av serumprover eftersom ELISAanalyserna kan detektera migrerande och cystiska larvstadier, vilket inte kan påvisas vid en rutinmässig träckprovsanalys.

,

The most common intestinal parasites we find in horses are Cyathostominae, Strongylus vulgaris and Anoplocephala perfoliata. The main aim of this study was to examine if there is a relationship between eggs in faeces of these parasites and colic. The study was performed at the University animal hospital in Uppsala, UDS, and 238 horses were contributed in the study. 119 of the 238 horses were cases, they visited the equine clinic with various colic symptoms, and 119 of the horses were control-horses, which visited the equine clinic for other reasons than colic. The result from the study is presented as a case-control study. Faecal- and blood samples were collected from all horses and the horse owners answered a survey about parasite infection and their deworming routines (see appendix) when the horse was at the hospital. The faecal samples was analyzed with McMaster-assay, culture for larvae, PCR and tapeworm-assay. All these assays were performed at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, except the tapeworm-assay and PCR for S. vulgaris which were performed at the Swedish Institution of Veterinary Medicine, SVA. Because faecal samples only detect eggs excreted from adult worms, is this not a reliable method to use at the equine clinic as it is the migrating larvae, which not excrete eggs, that can give rise to colic. Therefore are the faecal samples supplemented with blood samples to be analyzed by ELISA assay for diagnosis of migrating larvae of S. vulgaris and Cyathostominae when the study is finished in February 2018. The prevalence of A. perfoliata was 20 % in the colic horses and 21 % in the control horses, and the prevalence of S. vulgaris was 7 % for the colic horses and 8 % for the control horses. The mean value from the EPG-assay was highest during winter but that result was not significant with X2 -test. Three of the most common diagnoses distributed to the colic horses were ”colic”, ”obstipation in colon”, and ”colic without no clear definition” and the incidence of colic was highest during the spring. The prevalence of A. perfoliata and S. vulgaris were nearly the same for the different colic-diagnoses and none of the diagnoses were predisposed for a higher level of parasite eggs. Four of the 119 colic horses were necropsied at SLU. The necropsy results were widely spread because the horses had different diagnoses. The most interesting finding was horse number one where the pathologist found extensive parasiteinduced damage and migrating larvae from S. vulgaris and the assay before necropsy showed only 50 EPG and no eggs of S. vulgaris or A. perfoliata was detected. In conclusion, this study did not find any relationship between eggs from adult worms and colic. There are one evidence based study showing that A. perfoliata can be a reason for colic in horses (Back et al., 2013). This study could not demonstrate any relationship between A. perfoliata and colic. These results might be changed after blood samples have been analyzed with an ELISA, as this assay can detect cystic larvae stages and migrating larvae.

Main title:Samband mellan kolik och äggurskiljning från parasiterna Cyathostominae, Strongylus vulgaris och Anoplocephala perfoliata
Subtitle:en fall-kontrollstudie vid UDS
Authors:Lundahl, Philippa
Supervisor:Tyden, Eva
Examiner:Södersten, Fredrik
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:2018:8
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:Cyathostominae, Strongylus vulgari, Anoplocephala perfoliata, träckprov, McMaste, EPG, Odling, PCR, obduktione, ELISA, avmaskning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9497
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9497
Subjects:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:05 Jul 2018 08:21
Metadata Last Modified:25 Feb 2019 13:51

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits