Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Recent research has found that entrepreneurship and the entrepreneur’s personality traits have been coded as having a male gender. Research with a gender perspective of entrepreneurs has historically been focused on women as an deviation from the norm. This study aims to focus on the norm and who he is and how the norm affects him. In the wave of the #metoo movement a request for a new type of man arouse, the new and improved man. To research whether the #metoo movement has had an impact on the identity of male entrepreneurs we have looked into the biggest Swedish weekly business journal, Affärsvärlden. The chosen period was six months before and six months after the #metoo movement. From each issue of the magazine relevant articles were chosen in accordance with our definition of an entrepreneur. The articles were decoded and each paragraph was given a keyword, later got grouped into seven identified themes. The seven themes was discovered to function as success factors for the male entrepreneurial identities. The study results show that Connells (2008) masculinities use themselves of different success factors to legitimize their entrepreneurial identity and be legitimized and accepted by the other masculinities. These success factors are the different themes that have been contrived from the decoding of the empirical data; Growth, Family, Revenue, The world, Personality, Hobby and Environment. The hegemonic masculinity has access and uses himself of all the success factors with a main focus on personality, growth and the world to legitimize his status as a successful entrepreneur. The other masculinities legitimize and accept the hegemonic masculinity as superior since the hegemonic hierarchy is co-created by all masculinities together. Thereby the hegemonic masculinity is who is considered to be the successful masculine entrepreneur.

Entreprenörskap och att vara entreprenör är manligt kodat. Forskning om kvinnliga entreprenörer finns, men forskning om enbart manliga entreprenörer saknas. Den manliga entreprenören är precis som den kvinnliga underkastade en norm om vem som är den entreprenöriella identiteten. I vågen efter #metoo kampanjen eftersöks en rekonstruktion av maskulinitet. Denna studie ämnar undersöka huruvida det skett någon förändring av den manliga entreprenören före och efter #metoo kampanjen. Undersökningen av denna studie avser en granskning av den svenska tidskriften Affärsvärlden. Urvalet av tidskriften föll på 6 månader innan samt efter #metoo kampanjen. I Affärsvärlden valdes aktuella artiklar ut som avser vad vi i denna studie definierar som en entreprenör. Dessa artiklar avkodades sedan till nyckelord som kom att grupperas till teman som visade sig vara framgångsfaktorer för den manliga entreprenören. Resultaten av den empiriska analysen visar på att Connells (2008) olika maskuliniteter använder sig av vissa framgångsfaktorer för att legitimera sin entreprenöriella identitet. Dessa framgångsfaktorer är de teman som identifierats vid avkodningen; tillväxt, familj, omsättning, världen, personlighet, motgång och fritidsintresse. Den hegemoniska maskuliniteten har tillgång till och använder sig av samtliga framgångsfaktorer för att legitimeras av de andra maskuliniteterna. På detta sätt är den hegemoniska maskulina entreprenören en övermänniska som kan uppnå och vara allt på samma gång. Därmed är den hegemoniska maskulina entreprenören den lyckade entreprenören. Det har inte skett någon större förändring av de entreprenöriella maskuliniteterna efter #metoo. För att uppnå en mer mänsklig norm av den manliga entreprenöriella identiteten behövs mer utrymme och uppmärksamhet i media ges till de underordnade maskuliniteterna som utövar entreprenörskap.