Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

One of the Swedish Equestrian Federations visions are to make the equestrian sport to embrace everyone. On the other hand, a reduction in the number of practitioners aged 17-20 years is observed. The reason for this reduction is a mixture of many different factors. The riding school is developed from the army and usually uses a straightforward one-way communication. Todays society focus more on an individualized education aimed at the individual student. The idea of individualized education is to increase the student's motivation to learn. Motivation has a strong connection with the individual's goals. An individualized education could raise the pupil’s motivation. If the pupils are motivated to ride, the pupils may consider staying at the riding school even if the individual's life situation changes. The purpose of this study is to explore whether motivation, to stay at the riding school, can be increased in young people by individualize the riding lessons. This study is based on five focus group interviews which four of them was at riding schools and one was at a high school with riding as a major subject. The age of the young riders was between 12-25 years old. The study uses a qualitative method, where pupil’s perceptions are studied. Through qualitative studies, a smaller number of people are used but with a deeper survey instead. The riding pupils who participated have been treated confidentially.

The pupils showed great emphasis on the fact that the riding instructor would be honest. What the instructor said and what the pupils felt needed be consistent to be trustworthy. The riding instructor competence was questioned if the pupils did not think the instruction matched with their feeling on the horse. It was important for the pupils to get feedback when it felt well and that the riding instructor was not afraid to say when it was not good enough. It was also important that the pupils understood what was good or less good. To hear, see and feel, was the most popular way to learn according to this study. The feeling was extremely important for the pupils. The feeling would then be confirmed by either looking in the mirrors or by the response from the riding instructor. The pupils wanted more freedom during the lessons. The pupils considered that the horse material was important for their development. The result shows that an individualized education contributes to increase motivation, especially when the pupils and the pupils together work with the individual's goals. The pupils felt like they could benefit from their development. Developmental discussions between the riding instructor and pupil are a suggestion, the riding pupils thought it would increase the motivation and stimulate their development.

Ridsporten vänder sig till en stor målgrupp där ridskolor har elever från mindre barn till äldre pensionärer. En av Svenska ridsportförbundets visioner är att ridsporten ska rikta sig just till alla. Däremot ses en minskning av antal utövare i åldern 17-20 år. Orsaken till detta är diffust och kan vara en blandning av många olika faktorer. Ett samband har däremot fastställt när eleverna ska sluta grundskolan och börja gymnasiet. Ungdomarna upplever då bland annat tidsbrist och tappar då motivationen för ridningen. Dock är det många elever som väljer ridsportgymnasium som inriktar sig på ridning. När ridningen ingår under schemalagd tid upplever eleven inte samma tidsbrist, utan har efter skolan tid till studier och privatliv.

Ridskolan härstammar från armén och använder sig oftast av en rak och tydlig envägskommunikation. Samhället idag inriktar sig mer på ett självständigt lärande som riktar sig till individen. Individanpassningen i skolan har därmed utvecklats till mer egenansvar och självlärande. Läraren tar därmed ett steg tillbaka och låter eleven själv få testa sig fram. Tanken med individanpassad undervisning är att öka elevens motivation till att lära. Motivation har en stark koppling till individens mål. Mål kan se ut på många olika sätt men det är viktigt att de är specifika, mätbara och framförallt realistiska. Samtidigt som de är realistiska ska de även vara relativt höga för att höja motivationen. Problemet i den här studien inriktar sig på ungdomar som slutar på ridskola. Ungdomar är en stor kundkrets som ridskolan vinner mycket på att behålla. Men hur ska ridskolan utvecklas för att behålla eleverna? När det nu sker en förändring i skolan där en mer individanpassad läroplan tillämpas bör ridskolan ta steget vidare och utveckla sin undervisning. I och med en mer individualiserad undervisning kan motivationen höjas hos eleven. Om eleven är motiverad till ridningen kan eleven överväga att stanna kvar på ridskolan även om individens livssituations ändras. Studien baseras på fokusgruppintervjuer med ridskole- och gymnasieelever i åldern 12-25 år.

Resultatet visar att de flesta elever anser att de blir sedda under lektionstid samt att ridläraren anpassar sig efter varje individ. Övningarna kunde ändras till viss del men först och främst ändrades ridlärarens instruktioner beroende på ekipage. Eleverna ansåg att storleken på grupperna hämmade den individualiserade undervisningen eftersom eleven fick svårare att koncentrera sig på sin uppgift. Eleverna tyckte att en optimal ridgrupp skulle vara på 4-6 elever för att de skulle få tillräckligt med plats i ridhuset. En skillnad sågs mellan grupperna som intervjuades, då gymnasieleverna som ingick i studien, såg ridgruppens storlek som en utmaning istället för ett problem. Både eleverna på ridskolorna och gymnasiet la stor vikt vid att ridläraren skulle vara ärlig. Det ridläraren sade och det eleverna kände skulle stämma överens och om det inte gjorde det ifrågasatte eleverna ridlärarens kompetens. För eleverna var det viktigt att få beröm när det väl kändes bra och att ridläraren inte var rädd för att säga att något inte var bra. Att eleverna fick en förklaring om vad som var bra eller mindre bra, var också betydelsefullt. När ridläraren upprepade instruktionerna ansågs det snarare vara något positivt än negativt. Eleverna trodde att utvecklingssamtal skulle gynna deras utveckling. Ridläraren skulle få en större inblick i ridelevens mål och ambitioner och därmed kunna anpassa ridundervisningen mer efter individ. Rideleverna ansåg generellt att det var svårt att prata om sin egen ridning och om de hade mål, men de ville ändå föra en konversation med ridläraren för att öka motivationen. Det viktiga med utvecklingssamtalen, ansåg eleverna, var att ridläraren följer upp under terminens gång vad som sades på utvecklingssamtalen. Eleverna upplevde i dagsläget att deras mål ”glömdes bort” allt eftersom terminen gick. Motivationshöjande faktorer var känslan av utveckling och att de blev relativt utmanade. Flertalet av eleverna påpekade att det var lugnande att rida och att de kunde avskärma vardagen på hästryggen. Umgänget i stallet och ridgruppen var också viktigt för eleverna.

Eleverna lär sig på olika sätt däremot sågs ett mönster när det kom till ridundervisningen. Eleverna föredrog att ridläraren förklarade och visade innan de fick prova på själva. Det uppskattades också att se andra göra, för att få en inblick i hur uppgiften ska utföras. Höra, se, testa och känna, var det populäraste sättet att lära enligt den här studien. Känslan var oerhört viktig för eleverna. Känslan skulle sedan bekräftas av att antingen se i spegeln eller genom respons från ridläraren. Eleverna önskade mer frihet under lektionerna, i dagsläget var ridundervisningen för uppstyrd och såg inte till elevens eller hästens dagsform. Eleverna ansåg att hästmaterialet var viktigt för deras utveckling och att ett flertal av hästarna på ridskolan var för outbildade. Eleverna fick känslan av att de utbildade hästarna istället för att de utvecklade sin egen ridning. Resultatet visar att en individualiserad undervisning bidrar till ökad motivation. Detta då ridläraren och eleven tillsammans kan arbeta med individens mål. Eleverna upplevde att det skulle kunna gynna deras utveckling.