Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Play has been recorded in a wide variety of animal species and presents itself at different ages in different species. It has been reported that the occurrence of play behaviours can be affected by factors in the animal's environment, such as housing, feeding and management. Thus play might be used as a measure of animal welfare. The purpose of this study was to examine play in lambs in a semi-natural environment out on pasture, by observing the lambs during their first months of life from a qualitative as well as a quantitative perspective.

Three different groups of lambs, from two different farms, were observed: Gute sheep, Texel sheep and crossbreeds (Swedish Fine Wool, Dorset and Suffolk). The observations took place over the course of 6 weeks on pastures around Uppsala, Sweden, and no induction or stimulation of play was implemented. One observer was involved and the observations were divided into two sessions- one in the morning (8 to 10 am) and one in the evening (6 to 8 pm). Two types of methods were used: focal sampling and scan sampling. The focal method involved systematic and continuous observations for 10 minutes for 8 focal lambs. Following each focal session, two minutes of scan sampling followed where the entire group was observed instantaneously.

It was found that lambs perform several different behavioural patterns that could be interpreted as play. A total of 10 play behaviours were recorded. It was concluded that type and prevalence of play changed over time, and became less frequent as the lambs grew older. At 12 weeks of age play had greatly reduced, and it became rare at 4 months of age. Object play was almost only seen during the first three weeks. Social play, on the other hand, continued throughout the study, perhaps because it is a play category of a more complex nature that needs to be more finely-tuned. The most distinct play peak was identified at 2nd to 4th week of observations, which corresponds to 51-75 days of age. When it comes to their diurnal play cycle, the lamb played substantially more in the morning and evening, and the evening was somewhat preferred over the morning. This play cycle could possibly be connected to the lambs’ evolutionary background and the activity patterns of their predators at that time. There were clear contrasts between genders; ram lambs represented the main part of play occurrence, mainly in the form of social play such as mounting, pushing and butting. Conversely, ewe lambs performed more locomotor play, particularly jumping and pivoting. Lastly there were substantial differences between the breeds, where the Gute lambs displayed the highest amount of play, followed by the crossbreeds and then the Texels. These differences can presumably be a consequence of both age, considering that the breeds varied in age (about 2 months between youngest Gute lamb and oldest Texel lamb), and breeding for specific traits.

Hopefully the knowledge from this study can provide material for assessing the level of play in lambs, and hence promote the usage of play as a measure of animal welfare.

Lek har registrerats hos en mängd olika djurarter och uppenbarar sig i olika åldrar hos olika arter. Det har rapporterats att förekomsten av lekbeteenden kan påverkas av faktorer i djurets miljö, såsom boende, utfodring och förvaltning. Således skulle lek kunna användas som ett mått på djurens välbefinnande. Syftet med denna studie var att undersöka lek hos lamm i en seminaturlig miljö ute på bete, genom att observera lammen under sina första månader i livet från ett kvalitativt såväl som ett kvantitativt perspektiv.

Tre olika grupper av lamm, från två olika gårdar, observerades: Gutefår, Texelfår och korsningar (Svensk finull, Dorset och Suffolk). Observationerna skedde under loppet av 6 veckor på betesmarker runt Uppsala, Sverige, och ingen induktion eller stimulering av lek genomfördes. En observatör var inblandad och observationerna fördelades på två tillfällen- en på morgonen (kl. 08-10) och en på kvällen (kl. 18-20). Två typer av metoder användes: fokalobservation och totalobservation. Den fokala metoden involverade systematiska och kontinuerliga observationer under 10 minuter avseende 8 fokala lamm. Efter varje fokal omgång för respektive djur följde två minuter av totalobservation, där hela gruppen observerades momentant.

Det konstaterades att lammen utförde flera olika beteendemönster som skulle kunna tolkas som lek. Totalt 10 lekbeteenden registrerades. Typen och förekomsten av lek förändrades över tid, och blev allt mer sällsynt i takt med att lammen blev äldre. Vid 12 veckors ålder hade leken minskat kraftigt, och sågs knappt efter 4 månaders ålder. Objektlek observerades nästan enbart under de första tre veckorna. Social lek, å andra sidan, fortsatte under hela studien, kanske för att det är en lek kategori av en mer komplex karaktär som måste finjusteras mer för att fungera framgångsrikt. Den tydligaste lektoppen identifierades mellan 2: a till 4: e observationsveckan, vilket motsvarar 51-75 dagars ålder. När det gäller deras dagliga lekmönster så lekte lammen betydligt mer på morgonen och kvällen, och kvällen tycktes föredras något framför morgonen. Lekmönstret i fråga kan möjligen kopplas till lammens evolutionära bakgrund och rovdjurens aktivitetsmönster. Det fanns tydliga kontraster mellan könen; bagglamm stod för huvuddelen av leken, främst i form av social lek såsom ridning, knuffning och stångning. Omvänt engagerade sig tacklamm mer i rörlig lek, särskilt hoppning och pivot. Slutligen noterades betydande skillnader mellan raserna, där Gutelammen representerade den största lekförekomsten, följt av korsningarna och sist Texellammen. Dessa skillnader kan vara en följd av både ålder, med hänsyn till att lammens ålder varierade en del (det var ungefär 2 månader mellan yngsta Gutelammet och äldsta Texellammet), och avel för särskilda egenskaper.

Förhoppningen är att resultaten från denna studie kan ge underlag för att bedöma lekförekomsten hos lamm, och därmed främja användningen av lek som ett mått på djurens välbefinnande.