Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I de rådande stadsbyggnadsidealen ses förtätning som en hållbar strategi att bygga ut staden. I
de större städerna i Sverige råder däremot markbrist vilket gör utrymmet i staden till en
prioriteringsfråga. Bland många intressen nedprioriteras ibland barnens intresse och de riktlinjer
som finns gällande barns utemiljö följs då inte. Skolgårdar placeras på tak och frigör därmed yta
på marken åt andra intressen. En takgård kan betraktas som en innovativ lösning på problemet,
men vad händer när barnens raster bedrivs på taket? Hur påverkas barnen, deras lek och i sin tur
fysiska och psykiska hälsa? Syftet med uppsatsen är att söka svar på om takgården kan anses
vara en lämplig utemiljö för barn i förskoleåldern. För att ta reda på detta har empiriska studier
genomförts på tre befintliga förskolor på tak i Malmö. Samtliga gårdar har analyserats genom
intervjustudie och platsstudie med hjälp av två analysverktyg; OPEC och Malmö stads
lekvärdesfaktor. På en av förskolorna har barnens lek dessutom analyserats genom
observationsstudier. Resultatet indikerar att gårdarna generellt sett är för små i förhållande till
forskningens rekommendationer. Även andelen grönska och kuperade ytor är under
rekommendationerna. Resultatet visade även på att takgården upplevs som trygg och säker för
barnen. Kvaliteten på förskolegårdarna på tak kan variera lika mycket som de gör på mark.
Förutsättningarna är dock annorlunda på tak eftersom det saknas befintliga element att utgå
ifrån. För att uppnå en lämplig förskolegård på tak krävs det därför en större insats. En
avgörande faktor är att bjälklaget dimensioneras för tunga laster så att skolgården kan rymma de
kvaliteter i utemiljön som barn behöver.

With the current city planning ideals , densification is seen as a sustainable strategy to expand
the city. In the larger cities in Sweden, however, there is a lack of space on the ground, which
makes the space in the city a priority issue. Among many interests, children's interests
sometimes have a lower priority, and the guidelines regarding children's outdoor environment
are as a consequence not being followed. Schoolyards are being placed on roofs and thus frees
up space on the ground for other interests. A yard on the roof can be considered an innovative
solution to the problem, but what happens when the children's breaks are carried on the roof?
How are the children, their play and in turn, physical and mental health affected? The purpose
of this paper is to seek answers on whether or not a yard on the roof can be considered a suitable
outdoor environment for pre-school children. To determine this, empirical studies have been
conducted at three existing pre-schools on roofs in Malmö. All pre-school yards have been
analyzed through interviews and site studies using two analysis tools; OPEC and
lekvärdesfaktor from the municipality of Malm ö . In addition, at one of the pre-schools, the
children's play has been analyzed through observation studies. The results indicate that the yards
are generally too small in relation to the research recommendations. Even the proportion of
greenery and hilly areas is under the recommendations. The result also showed that the roof is
perceived to be safe and secure for the children. The quality of pre-school yards on the roof can
vary as much as yards on the ground. However, the conditions on the roof are different as there
are no pre existing elements to start from. Therefore, in order to achieve a suitable preschool
outdoor environment on the roof, a greater effort is required. A decisive factor is that the loadbearing
capacity of the roof must be dimensioned so that the schoolyard can accommodate the
qualities in the outdoor environment that children need.