Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En asylanläggning kommer under barnets första tid i Sverige utgöra en stor del
av deras totala livsmiljö och utemiljön kring boendet kommer att fungera som
bostadsgård. Barn har generellt sett lägre rörelsefrihet än vuxna och blir i särskilt hög
utsträckning ofta beroende av, för att inte säga helt utelämnade, till de lokala
villkoren i den allra närmaste boendemiljön. Bland barn som kommer från otrygga
miljöer i krigstillstånd eller kris av något slag, är ohälsa särskilt vanligt. Därför är det
av extra vikt att det finns miljöer som stimulerar till lek och naturkontakt som kan
stötta dem i deras bearbetning av svårigheter och trauman.

Med den här uppsatsen hoppas vi möjliggöra för framtida diskussioner och synliggöra
behovet av en god utemiljö för barn vid asylboenden. Det övergripande syftet
med examensarbetet är att bidra till kunskap om hur de särskilda boendena under
asylprocessen fungerar för barn med fokus på deras möjligheter till lek, aktivitet och
socialt liv i närmiljön.

Vi har utfört fallstudier på två asylanläggningar. Datainsamlingmetoderna som
användes var gåtur, samtalsintervju och observation. Då få liknande undersökningar
på asylanläggningar är genomförda har vi valt att använda våra metoder flexibelt och
låta dem anpassas efter olika situationer under fallstudiens genomförande.

Vårt resultat visade på att barnen på båda anläggningarna hittar sina egna former
för lek, men att de båda anläggningarna ger olika förutsättningar för barns lekmöjligheter.
Generellt lämpar sig Landsortsanläggningen bättre för yngre barn,
med en stor och varierad utemiljö, medan Småstadsanläggningen ger bättre
förutsättningar för självständig rörelse och vistelse utanför boendet, för de lite äldre
barnen. En stor del av detta handlar om hur den direkta bostadsnära miljön ser
ut - dess utformning och innehåll, relationen mellan inne och ute, samt anläggningens
placering gentemot omgivningen.

Accommodation for asylum seekers will, during the first period of a child´s stay in
Sweden, contribute to a large part of their living environment. The surrounding
area of the accommodation will act as a main provider for their outdoor experience.
Children generally have a lower independent mobility than adults and become to a
particularly large extent dependent on, not to say, mercy of, the local conditions of
their most immediate residential environment. Amongst children that come from
unsafe environments due to war or crisis, illness is especially common. Therefore it’s
additionally important that they have access to environments that stimulate play and
contact with nature, which can support them in processing difficulties and trauma.

With this essay we hope to enable future discussions and emphasize the need of a
good outdoor environment for asylum seeker accommodations. The overall purpose
of this thesis is to contribute knowledge for a child’s relationship to the particular
accommodations during the asylum process with focus on their possibilities for play,
activities and social life in their closest environment.

We have made two cases studies on accommodations for asylum seekers. The
methods used have been walks, interviews and observations. Since few similar
studies has been made we have chosen to use our methods with flexibility and adjust
them during the implementation of the case studie.

Our result has shown that the children on both accommodations develops their own
forms of play, but that the accommodations provides different prospects for play
possibilities: generally the Rural-accommodation is better suited for younger children,
with a large and varied outdoor environment, whilst the Village-accommodation
provides better prospects for independent mobility and stay outside the accommodation
for youth. This result is primarily based on how the residential environment
- it’s design and content, the relation between inside and outside and placement in a
larger context - relates to the children using it.