Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen presenterar en litteraturstudie av klimatförändringarnas konsekvenser för stadsträd i Malmö till år 2100, med fokus på städsegröna barrträd. För att förhindra en framtid där vi måste byta ut en stor andel klimatmässigt missgynnade stadsträd är det viktigt, både ekologiskt och ekonomiskt, att ta reda på vilka arter som kommer klara de förändrande förutsättningarna som framtidsklimatet för med sig. Studien har fokus på städsegröna barrträd för att ta reda på om dessa kan ha ett större klimatmässigt värde än lövträd, och därför med fördel användas i hanteringen av klimatförändringarna. Vid slutet av seklet kommer Malmös årsmedeltemperatur enligt SMHI:s beräkningar ha stigit från 8.4 °C till +13 °C vilket ger en längre vegetationsperiod och i huvudsak milda, regniga vintrar och heta, torra somrar med intensiva värmeböljor. De klimatfaktorer som behandlas i uppsatsen är de som kommer ha konsekvenser för träds växtfysiologiska aspekter: temperatur, nederbörd, torka och vegetationsperiodens längd. Resultaten visar att torktåliga arter med lämpliga strategier för att hantera torkstress är bland det viktigaste egenskaperna för stadsträd i Malmö år 2100. Hur trädens invintring och vintervila kommer påverkas av det förändrade klimatet utreds inte fullt ut då det är ett aktuellt forskningsområde vilket gör det svårt att i denna litteraturstudie ge ett entydigt svar. Städsegröna barrträden har en god förmåga att hantera perioder av torka på grund av en flexibel fotosyntes, långsam transpiration, tjock kutikula och mindre blad. Städsegröna barrträd kan lindra effekten av klimatförändringarna mer effektiv än lövfällande lövträd när det gäller dagvattenhantering, absorbering av luftföroreningar samt främjande av biologisk mångfald. Detta beror på barrträdens vintergröna krona som gör att trädets klimatförbättrande funktioner kan erbjudas året runt och inte bara under vegetationsperioden. Beträffande trädens temperaturreglerande förmåga via transpiration presterar barrträd emellertid sämre än lövträd.

This thesis presents a literature study of the impact of climate change on city trees in Malmö in year 2100 with the main focus on evergreen coniferous trees. In order to prevent a future where we have to replace a large proportion of city trees due to their disadvantage with respect to the climate, it is important both ecologically and economically, to find out which species that will manage the changing conditions that the future climate will bring. The study focuses on conifers to find out if these can alleviate the effects of climate change better than deciduous trees, and therefore could be at an advantage in the management of climate change. By the end of this century, Malmö's mean annual temperature will have risen from 8.4 ° C to +13 ° C according to SMHI's calculations. This will cause a longer growing period and mainly mild, rainy winters and hot dry summers with intense heatwaves. The climate factors studied in this thesis are those that will have consequences for the physiological aspects of the tree: temperature, precipitation, drought and the length of the growing period. The results show that dry-resistant species with appropriate strategies for managing drought stress are among the most important characteristics of city trees in Malmö in 2100. How grow cessation and dormancy development of the trees will be affected by climate change is not fully investigated since it is a current research area which makes it difficult to address in this thesis. Coniferous trees have a good ability to handle periods of drought due to flexible photosynthesis, slow transpiration, thick cuticle and smaller leaves. Conifers can manage the effect of climate change more efficiently than deciduous trees in terms of storm water management, absorption of air pollution and the support of biodiversity. This is due to the evergreen canopy of coniferous trees, which allows the tree's climate-enhancing features to be offered all year round and not just during the growing period. Regarding the trees cooling effect through transpiration, conifers perform poorer than deciduous trees.