Home About Browse Search
Svenska


Wingren, Josefin, 2018. Management practices’ effect on milk production, somatic cell count and mastitis in Swedish organic dairy farms. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Breeding and Genetics

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

The most common animal health problem in organic dairy production is mastitis. It is considered to be one of the most serious welfare problem in dairy production, as well as an economic problem as it often leads to a reduced milk yield and reduced profit. To combat this problem, the focus in organic dairy production is laid on management strategies to e.g. reduce the use of antibiotics and improve the animal health and welfare. In 2015, the EU-funded project OrganicDairyHealth started in seven European countries, including Sweden. Within the project, an extensive survey on housing, management, health and production was sent out to organic dairy farmers in each country, and this thesis is based on the data from the Swedish survey. This master thesis’ aim was to (1) describe Swedish organic dairy farms, and to (2) assess relationships between milk production, somatic cell count (SCC), mastitis incidence, farm characteristics and management practices in Swedish organic dairy production. The Swedish survey was sent out in January 2016 and the answers included information about the production year 2014. The analysed data set included answers from 58 organic farms, corresponding to 10.6% of all organic dairy farms in Sweden 2014, and the number of answers varied between questions in the extensive questionnaire. Based on the data from the survey, the average Swedish organic dairy farm had insulated stalls and loose housing with milking robot. The farms had an average herd size of 77 cows and produced on average 8791 kg energy-corrected milk per cow and year. The most common diseases were mastitis, milk fever, and claw diseases, with mastitis being the most widespread. Most farms used three or more hygiene routines at milking, with wet cleaning of the udder and using new cleaning material for each cow being the two most commonly used routines. The majority of farmers used antibiotics and/or drying off individual udder quarters to treat clinical mastitis. Furthermore, one fourth of the farmers used homeopathic treatment to treat clinical mastitis, although no farmers used homeopathy as the only treatment. Farms with milking robot had higher milk production and higher SCC, while farms with milk line had higher mastitis incidence. Herd size was the only factor that was associated with all examined outcome variables (milk production, SCC, and mastitis). Farms with large herds had high milk production, high SCC, and low mastitis incidence. To conclude, there were farm characteristics and management practices that were of importance for milk production, SCC, and mastitis incidence in Swedish organic dairy farms. Mastitis was the most common and widespread disease and the results from this study indicates that the mastitis incidence is associated with many farm characteristics and management practices. The variation in farm characteristics and management practices observed in this study, together with the indications of effects of these on milk production, SCC, and mastitis incidence, shows that there is not one typical Swedish organic dairy farm type, but a variety of farm types. Additionally, these results show that there is a need for development of farm specific management strategies that takes e.g. the specific housing, milking system, and health status of the farm into account.

,

Det vanligaste djurhälsoproblemet inom ekologisk mjölkproduktion är mastit. Det anses vara det mest allvarliga välfärdsproblemet inom mjölkproduktion, samtidigt som det är ett stort ekonomiskt problem som ofta leder till minskad mjölkproduktion och minskad vinst. För att motverka detta problem, läggs fokus inom ekologisk produktion på skötselstrategier för att exempelvis minska användandet av antibiotika och förbättra djurvälfärden. Under 2015 startades det EU-finansierade projektet OrganicDairyHealth, som omfattade sju europeiska länder, inklusive Sverige. Inom projektet skickades en omfattande enkät om inhysning, skötsel, hälsa och produktion ut till ekologiska mjölkbönder i varje land, och denna masteruppsats baseras på uppgifter från den svenska enkäten. Syftet med denna masteruppsats var att (1) beskriva ekologiska mjölkgårdar i Sverige, samt att (2) analysera samband mellan mjölk-produktion, celltal, frekvens av mastit, besättningsfaktorer, skötselrutiner vid mjölkning och behandling i ekologisk mjölkproduktion i Sverige. Den svenska enkäten skickades ut i januari 2016 och omfattade information från produktionsåret 2014. Datasetet som analyserades inkluderade svar från 58 ekologiska gårdar, vilket motsvarar 10.6% av alla ekologiska mjölk-gårdar i Sverige 2014, och antalet svar varierade mellan frågorna i enkäten. Den genomsnittliga svenska ekologiska gården, baserat på information från enkäten, hade isolerat stall och lösdrift med mjölkningsrobot. Gårdarna hade en genomsnittlig besättningsstorlek på 77 mjölkkor och producerade i medel 8791 kg energi-korrigerad mjölk per ko och år. De vanligaste sjukdomarna var mastit, kalvningsförlamning och klövsjukdomar, varav mastit var mest utbredd. De flesta gårdarna använde tre eller fler mjölkningsrutiner, där de två vanligaste rutinerna var torr rengöring av spenarna och nytt rengöringsmedel till varje ko. Majoriteten av gårdarna använde antibiotika och/eller sinläggning av enskilda juverdelar för att behandla klinisk mastit. En fjärdedel av gårdarna använde homeopatisk behandling för att behandla klinisk mastit, dock använde ingen gård endast homeopatisk behandling. Gårdar med mjölkrobot hade högre mjölkproduktion och högre celltal, medan gårdar med rörmjölkning hade högre frekvens av mastit. Besättningsstorlek var den enda faktorn som påverkade alla undersökta variabler (mjölkproduktion, celltal och mastit), där gårdar med stor besättningsstorlek hade hög mjölkproduktion, högt celltal och låg frekvens av mastit. Sammanfattningsvis så fanns det besättningsfaktorer och skötselrutiner som hade en avgörande betydelse för mjölkproduktion, celltal och mastitfrekvens på ekologiska mjölkgårdar i Sverige. Mastit var den vanligaste och mest utbredda sjukdomen och resultatet från denna studie indikerar att frekvensen av mastit påverkas av många besättningsfaktorer och skötselrutiner. Variationen av besättningsfaktorer och skötselrutiner som observerats i denna studie, tillsammans med en indikerad effekt mellan dessa faktorer samt mjölkproduktion, celltal och mastitfrekvens, visar att det inte finns en typisk ekologisk mjölkgård i Sverige, utan en mängd olika gårdstyper. Detta resultat visar dessutom att det finns ett behov av utveckling av besättningsspecifika skötselstrategier som tar hänsyn till faktorer som exempelvis inhysning, mjölksystem och hälsostatus på gården.

Main title:Management practices’ effect on milk production, somatic cell count and mastitis in Swedish organic dairy farms
Authors:Wingren, Josefin
Supervisor:Wallenbeck, Anna and Rydhmer, Lotta
Examiner:Eriksson, Susanne
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik
Volume/Sequential designation:530
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics
Keywords:organic dairy production, mastitis, somatic cell count, milk production, herd size, housing, management, milking routine
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9358
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9358
Subjects:Animal husbandry
Animal diseases
Language:English
Deposited On:04 Jun 2018 11:38
Metadata Last Modified:25 Feb 2019 13:45

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits