Home About Browse Search

Westergren, Isabelle, 2017. Causes of variation in litter size in Swedish piglet production. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231)



Litter size is influenced by a number of different factors including parity number and age at first mating as well as genetic potential and environmental factors such as management and feeding. The aim of this study was to evaluate the effect of age at first farrowing, lactation period and weaning to service interval on subsequent litter size, as well as to obtain descriptive statistics on the variation in litter size over the last few years. Records from 2012 to 2017 including observations from two commercial Swedish piglet producing herds were collected from the pig herd monitoring program WinPig. Sows included in the study were Landrace x Yorkshire crossbreeds. Information available for the study were, herd, sow identity number, date of the birth of the sow, date of insemination, date of farrowing, date of weaning, number of piglets born alive and number of stillborn piglets. Sows were for the analyses divided into four groups based on age at first farrowing; 330-359 days, 360-369 days, 370-379 days and 380-409 days. Four groups were also created based on length of weaning to service interval; 0-5 days, 6-20 days, 21-41 days and 42-80 days. The results show that litter size increased during the studied time period, with an increase in number of piglets born alive and no significant changes in number of stillborn piglets. Litter size also increased with increasing parity number, reaching the highest total number of born piglets in parity 5 and 4 for Herd A and B respectively. This increase in number of piglets born alive can be due to genetic improvement, however, breed was not included in the present study and can thereby not be evaluated. Litter size in first parity was lowest for sows with age 330-359 days at first farrowing. From second parity and onwards litter size differed less between the groups, which implies no long lasting effect of age at first farrowing on litter size. Therefore, it could be beneficial to inseminate gilts at an earlier age if they have reached the right body weight, as the differences in litter size are not continuous after first parity. The lactation period had an impact on subsequent litter size. Total number of born piglets and piglets born alive significantly (P<0.001) increased with increased lactation period, which means that the null hypothesis could be rejected. The number of stillborn piglets also increased with increased lactation period, although this increase was not significant. However, a longer lactation period would increase the pressure on sows, as piglets are heavier and more demanding later on in the lactation period. Weaning to service interval also significantly influenced subsequent litter size, which means that the null hypothesis could be rejected. Sows that were inseminated early (0-5 days) had a higher subsequent litter size compared with later inseminated sows (6-20 days). The highest subsequent litter size was found amongst sows that were bred at second estrus (21-41 days). Sows that are bred at second estrus have more time to establish a good body condition after weaning, although the number of non-productive days will increase. All factors analyzed in the present study influence litter size and each producer has to consider their own conditions in order to make the right decisions.


Kullstorlek påverkas av ett antal olika faktorer, inklusive kullnummer och ålder vid första inseminering såväl som genetisk potential och utfodring och skötsel. Syftet med denna studie var att utvärdera inverkan av ålder vid första grisning, längden på laktationen och intervallet från avvänjning till lyckad seminering, på nästkommande kullstorlek, samt att ta fram deskriptiv statistik på variationen i kullstorlek de senaste åren. Studien baseras på registreringar gjorda i WinPig, åren 2012 till 2017 på två konventionella svenska grisgårdar med smågrisproduktion. Suggor som inkluderades i studien var korsningar mellan Lantras x Yorkshire. Information som inkluderades i studien var besättning, suggans identitetsnummer, suggans födelsedatum, semineringsdatum, grisningsdatum, avvänjningsdatum, antal levandefödda smågrisar och antal dödfödda smågrisar. Suggorna delades i analyserna in i fyra grupper baserat på ålder vid första grisning; 330-359 dagar, 360-369 dagar, 370-379 dagar och 380-409 dagar. Fyra grupper skapades också från längden på intervallet mellan avvänjning och lyckad inseminering; 0-5 dagar, 6-20 dagar, 21-41 dagar och 42-80 dagar. Resultatet visar att kullstorleken har ökat under den studerade tidsperioden, med en ökning av antal levandefödda smågrisar och ingen signifikant förändring av antal dödfödda smågrisar. Kullstorleken ökade också med ökande kullnummer och nådde högsta totala antalet födda smågrisar i kull nummer 5 respektive 4 för Besättning A och B. Denna ökning i antalet levandefödda smågrisar kan bero på genetiska framsteg, men ras var inte inkluderat i denna studie och kan därför inte utvärderas. Kullstorlek bland förstagrisarna var lägst för de som tillhörde gruppen med 330-359 dagars ålder vid första grisning. För kullnummer två och högre varierade kullstorleken mindre mellan de olika grupperna, vilket tyder på att det inte fanns någon långvarig effekt av ingrisningsålder på kullstorlek. Därför kan det vara fördelaktigt att inseminera gyltor vid en lägre ålder om de har uppnått rätt kroppsvikt, eftersom skillnaden i kullstorlek i första kullen inte är ihållande. Längden på laktationen hade en inverkan på nästkommande kullstorlek. Det totala antalet födda smågrisar och antalet levandefödda smågrisar ökade signifikant (P<0.001) med ökad laktationslängd, vilket betyder att noll hypotesen kunde förkastas. Antalet dödfödda smågrisar ökade också med ökad laktationslängd, även om denna ökning inte var signifikant. Däremot så leder en längre laktationsperiod till ökad belastning på suggan, eftersom smågrisarna är tyngre och mer krävande längre fram i laktationen. Intervallet mellan avvänjning och inseminering gav också en signifikant ökning av nästkommande kullstorlek, vilket betyder att noll hypotesen kunde förkastas. Suggor som seminerades tidigt (0-5 dagar) hade större nästkommande kullar jämfört med suggor som seminerades sent (6-20 dagar). De största nästkommande kullarna återfanns bland suggor som seminerades vid andra brunst (21-41 dagar). Suggor som insemineras vid andra brunst har mer tid att uppnå rätt hull efter avvänjning, även om antalet icke produktiva dagar kommer att öka. Alla faktorer som undersöktes i denna studie påverkar kullstorlek och varje producent

Main title:Causes of variation in litter size in Swedish piglet production
Authors:Westergren, Isabelle
Supervisor:Lundeheim, Nils and Nilsson, Katja
Examiner:Wallenbeck, Anna
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik
Volume/Sequential designation:527
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231)
Keywords:litter size, age at first mating, lactation period, weaning to service interval
Permanent URL:
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Deposited On:12 Apr 2018 11:43
Metadata Last Modified:25 Feb 2019 13:45

Repository Staff Only: item control page