Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The phenotypic variation in piglet birth weight caused by gender, birth parity number and litter size, and later how this variation in birth weight influenced growth rate until 100 kg and backfat thickness at 100 kg live weight were analysed in this study. Data on purebred Swedish Yorkshire pigs from 13 nucleus herds was the base for the analyses. Records on 32,531 animals born by first and second parity sows were included in the analysis of factors influencing variation in birth weight. Analysis of associations between birth weight and field performance test included 8,827 animals, which were divided into birth weight groups; low birth weight (<1.0 kg), normal birth weight which were divided into nine groups of 0.1 kg (1.1-1.9 kg), and high birth weight (2.0-2.8 kg). Analysis of variance and multiple comparisons of least square means was applied. Piglets born from first parity sows weighed on average 120 grams less, when corrected to the same litter size, and the litters were one average one piglet smaller compared to litters born from second parity sows. Also, liveborn piglets were on average heavier than stillborn piglets by 210 grams (P<0.001). Litter size influenced litter mean birth weight: a decrease with 33 grams per each total born piglet in the litter (P<0.001). Pigs born from first parity sows took on average 4.4 more days to reach 100 kg live weight compared to pigs born from second parity sows (P<0.001), when corrected to the same litter size. Also, males were 2.2 days younger at 100 kg live weight compared to gilts (P<0.001). The heavier the piglet was at birth, the faster it reached 100 kg live weight and the thinner was the backfat thickness at 100 kg live weight. Backfat thickness in pigs born by first parity sows were thinner by 0.2 mm compared to pigs born from second parity sows (P<0.001) and males had thinner backfat thickness than gilts by 0.8 mm (P<0.001). The results indicate, regarding growth performance, that it is better to breed for smaller litters with higher mean birth weight. However, for a farrow-to-finish herd, also litter size is of economic importance.

Fenotypisk variation i grisars födelsevikt analyserades för att studera inverkan av kön, födelsekullnummer, levandefödd eller dödfödd och kullstorlek samt hur variationen i födelsevikt påverkade tillväxt till, och späcktjocklek vid, 100 kg levande vikt (kallas fält-test eller ibland fältindividprövning). Data från renrasig svenska yorkshire från 13 avelsbesättningar fanns tillgänglig. Registreringar från 32531 smågrisar födda av första- och andragrisare användes för analys av faktorer som påverkar födelsevikt. Samband mellan födelsevikt och fält-test baserades på registreringar för 8827 testade djur, vilka i analyserna delades in i födelseviktsgrupper; låg födelsevikt (<1,0 kg), normal födelsevikt vilka delades in hektovis i 9 grupper (1,1-1,9 kg) och hög födelsevikt (2,0-2,8 kg). Variansanalys och jämförelser mellan minsta kvadratmedelvärde för de olika inverkande faktorerna genomfördes. Smågrisar födda av förstagrisare var i genomsnitt 120 gram lättare jämfört med smågrisar födda av andragrisare (P<0,001), när korrigering skett för skillnad i kullstorlek. Levandefödda smågrisar var i genomsnitt 210 gram tyngre än dödfödda smågrisar (P<0,001). Kullstorleken påverkade kullmedelvikten då medelfödelsevikten minskade med 33 gram per extra född smågris i kullen. Grisar födda av förstagrisare tog 4,4 dagar längre på sig för att nå 100 kg levandevikt jämfört med grisar födda av andragrisare (P<0,001), när skillnad i kullstorlek korrigerats för. Handjur var 2,2 dagar yngre vid 100 kg levandevikt jämfört med gyltor (P<0,001). Ju mindre smågrisen vägde vid födsel desto längre tid tog det för att nå 100 kg levandevikt. Späcktjockleken var i genomsnitt 0,2 mm tunnare hos avkommor efter förstagrisare jämfört med grisar födda av andragrisare (P<0,001). Handjur hade i genomsnitt 0,8 mm tunnare späcktjocklek än gyltor (P<0.001). Resultaten pekar på att det, med avseende på fält-testet, är bättre att avla för mindre kullar med högre medelfödelsevikt. Dock, i en helintegrerad produktion är även kullstorleken av ekonomisk betydelse.