Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta arbete grundar sig på litteraturstudier samt en enkätstudie bland fem djurkliniker. Frågeställningen var om importerade hundar kan innebära en ökad risk för spridning av infektionssjukdomar. Studierna visar att de svenska införselkraven är bra för att förhindra att rabies och rävens dvärgbandmask förs in i landet. Däremot regleras ingen annan av de sjukdomar som är vanligt förekommande i Europa. Den ökade importen av hundar från EU-området gör att fler sjukdomar kan introduceras i Sverige.
Många av sjukdomarna är zoonoser och kan vara dödliga för den hund som smittas. De kan också orsaka stora skador och ibland livshotande tillstånd hos människor. Statistik från Jordbruksverket visar att flera av de anmälningspliktiga djursjukdomarna ökar i antal fall, varje år. Flera av sjukdomarna har diagnosticerats för första gången under de tre senaste åren.
Adoptionsorganisationerna i Sverige verkar bedriva en seriös verksamhet för att omplacera utländska hundar i Sverige. Många av dem gör mer smittförebyggande åtgärder än vad som är nödvändigt enligt lagstiftningen.
Enkätstudien rörande rutiner och hantering av importerade hundar visar att importhundar generellt sett inte ses som ett stort smittskyddsproblem. Det finns ingen rutin för att identifiera dessa patienter. Vissa av klinikerna använder dock handskar vid blodprovstagning om djurägaren har upplyst om att hunden är importerad.
Slutsatsen av arbetet är att allmänheten och framför allt de yrkesgrupper som kommer i kontakt med importerade hundar behöver mer information om vilka sjukdomar som kan följa med hundarna till Sverige. Hundadoptioner ska inte ses som något negativt. Det gäller bara att människors medvetenhet om eventuella problem ökar. Det är bra att känna till vilka sjukdomssymtom som kan bli synliga samt hur smittspridning kan undvikas. Det är viktigt att ha i åtanke att en synligt frisk hund kan bära på en farlig sjukdom.