Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kalvskötseln har genomgått en del förändringar de senaste åren och utvecklingen går mot att kalvarna sköts separat i egna avdelningar där man bättre kan tillgodose kalvens behov. Vikten av god kalvhälsa och vad som påverkar kalvhälsan har betonats och förbättrats. Kalvens skötsel är arbetskrävande och kräver god tillsyn av djuren, men de tunga arbetsmomenten kan rationaliseras och arbetskostnaden kan minska på många svenska mjölkgårdar. Mjölkproduktionen genomgår en ständig rationaliseringsprocess och det finns studier som visar att de gårdar som investerat i hög grad av automatisering för skötsel av mjölkkorna har ett större arbetsbehov för skötsel av ungdjur och kalvar. Det är här denna studie tar vid då den har undersökt arbetsbehovet för skötsel av mjölkdrickande kalvar som varit dåligt undersökt under svenska förhållanden.
Bakgrunden till detta arbete är att det finns väldigt få studier som undersöker arbetsbehovet för kalvskötsel. När man i Agriwise ska beräkna kostnader för kalvar används data från 1983 för att beräkna arbetsbehov. Traditionellt har kalvar inhysts i ensamboxar hela mjölkperioden, dessa boxar har ofta stått i samma stall som mjölkkorna. Numera inhyses kalvar på en mängd olika sätt men denna studie har fokuserat på fyra system för att se om det finns skillnader i arbetsbehov mellan dessa. Resultaten från studien är tänkt att användas som benchmarking för mjölkföretagare och att kunna användas som underlag vid nyinvesteringar och byggnationer.
Studien har genomförts på 16 gårdar. Metoden som använts är självrapportering där personen som skött kalvar på de studerade gårdarna genomfört en tidsloggning för skötsel av kalvarna under två normala arbetsdagar. Detta har sedan följts upp av en intervju för att täcka in arbetsmoment som inte sker varje dag. I studien delas arbetstiden för kalvskötseln i två kategorier: Arbetstid för rutinsysslor som sker varje dag och arbetstid för sysslor som sker mer sällan än varje dag. Det som undersökts är arbetsbehovet för skötsel av mjölkdrickande kalvar och förhållandet mellan gårdsstorlek och arbetsbehov per kalv. Studien har även undersökt vad som har störst betydelse för arbetsbehovet i kalvskötseln för gårdarna som deltagit i studien
Eftersom det skiljer mycket mellan gårdar som använder sig av samma produktionssystem och urvalet dessutom är litet har det varit svårt att analysera vilket produktionssystem som är effektivast. Resultaten visar att arbetsbehovet per kalv sjunker ju fler kalvar som finns på gården, den genomsnittliga tidsåtgången per kalv i studien är 4,1 minuter per dag men det finns gårdar som lägger 9 minuter per kalv och dag och gårdar som endast lägger 1,5 minuter per kalv och dag.
I genomsnitt använder gårdarna i studien 25-30% av arbetstiden på det som kan kallas ”sällandagsgöra”. Detta innebär arbeten som inte sker varje dag men som ändå är tydligt kopplade till kalvarnas skötsel. Det kan handla om påfyllnad av foderförråd och utgödsling. Resterande arbetstid läggs på det arbete som upprepas varje dag. Undersökningen visar på stora variationer och att de dagliga rutinerna utgör det största delen av arbetet. Detta tyder på att de gårdar som lägger mycket tid per kalv kan göra stora tidsbesparingar genom att förändra sina dagsrutiner.

A good start for the dairy calf is very important for a good life. In the last few years a lot of changes and development have happened in the care for Swedish dairy calves. The importance of good health and more focus on the factors that increases health for dairy calves have improved general calf health. The care for the calf takes a lot of time and demands a good observation of the animals, but there are heavy workloads which can be rationalized and the work cost can be reduced on many Swedish dairy farms. Earlier studies have shown that farms which have invested in automatization technologies in the barn for lactating cows spend more work time on the young stock. This study aimed to investigate how much labor is spent on calves in Swedish dairy farms and to explore the different ways of housing the animals influences the working time. The focus is on the milk fed calves that normally are between 0 to 90 days old.
Only few studies have been done on how much time is spent on the milk fed calf rearing on Swedish dairy farms in the last decades despite changes in housing alternatives. The data for work time on calves used in economic calculations for dairy production go back to 1983. Traditionally calves have been put into individual pens during the whole milk feeding period. The pens have often been placed in the same building as the cows. Nowadays calves are kept in a lot of different systems but this study focused on four different systems and the labor needed in these systems. The results from this study can be used for benchmarking by dairy farmers. In total, sixteen farms participated. The number of calves born on the dairy farms varied between 45 and 670 per year.
The present study included two parts. The first part was estimation of labor time in working with calves by self-reporting during two normal working days done by the care-taker of the calves. The second part was an interview about the work tasks with the calves that is not routinely done every day. Here, the number of calves that where born during the first part was logged. As the work of taking care of a new born calf can take some time, new born calves are likely to affect the result of the individual farm in the first part. Therefore, if the farm had newborn calves during the first part, a standard time per new born calf was deducted from the total time reported to compensate for the extra work required. The factors which had the most effect on the labor use associated to care-taking of calves was investigated on the farms.
There were big differences in the labor use for the calves on farms within the same production system. The numbers of farms are few and therefor it is hard draw clear conclusions about the labor time for the different housing/management systems for the calves. There was a large influence on farm size and labor time per calf. There were large differences both in daily labor time and in the non-daily tasks.
The result of the study shows that 25-30% of the labor connected to calves is spent on non-daily tasks while 70-75% of the labor time is therefore spent on daily routine tasks. The average labor input per calf and day was 4.1 minute and there was a clear relationship between the sizes of the farms and labor time per calf and day. Individual farms could use up to 9 minutes per calf and day and there were farms using only 1.5 min per calf and day. This big difference may indicate that the farms which use the long time per calf have the potential to reduce labor time spent on calves. The largest variation was found in the daily routines which imply that on-farm work flow analysis can increase work efficiency. However, this pursuing for efficient work should not compromise calf health and welfare. The study is a starting point for benchmarking on labor input in calf management and housing and can be used in the planning process for new investments in housing and technology in this area.