Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Malignant lymphoma is the most common canine hematopoetic neoplasm, with an estimated incidence rate of 20-100 cases per 100,000 dogs. Malignant lymphoma can arise in any organ containing lymphoid tissue and is characterized by malignant proliferation of lymphoid cells. Lymphomas most commonly occur in middle-age to older dogs, where the age category six to ten years seems to be predisposed. Although any dog breed can be affected, middle-sized to large dog breeds are overrepresented.
There are many similarities between canine lymphoma and human non-Hodgkin lymphoma (NHL) and the canine lymphoma serves as a good large-animal model for the human NHL.
Thymidine kinase is a cellular enzyme involved in the salvage pathway of DNA-synthesis. Thymidine kinase 1 (TK1) is regulated by the cell cycle and is located in the cytoplasm. Moreover, TK1 is converting thymidine to thymidine monophosphate, and is related to DNA replication and cell proliferation, which makes it possible to use as a proliferation marker in malignant tumors. Thymidine kinase 1 activity is present in the early S-phase of cell division in normal cells. However, in abnormal cells the activity of TK1 is often much higher. Previous studies have shown that TK1 is useful in diagnosis and prognosis in humans and dogs with malignant lymphoma.
The challenging area with canine lymphoma is rarely to set the diagnosis, but to predict the prognosis and monitor the remission status in an objective way. Moreover, it is a challenge to detect relapse in treated patients. The purpose of the study was to compare initial blood parameters, for example TK and CRP, with clinical symptoms, clinical stage and prognosis. The aim was to improve the prognostication and thereby be able to select the right patients for further treatment.
The results of the study showed that there were no significant correlation between a higher initial TK value and a shorter survival time and poorer prognosis. Neither could a high CRP level, hypercalcemia, anemia, a high clinical stage, a T-cell lymphoma, B symptoms nor a high grade tumor be correlated to a shorter survival time. The most important thing for a longer survival time was, according to this study, treatment with the ADRIA-plus protocol. This treatment resulted in a significantly longer survival time than the treatment with prednisolone or doxorubicin alone. Further studies are needed to investigate if the above mentioned parameters are useful in prognostication in dogs with malignant lymphoma.

Malignt lymfom är den vanligaste hematopoetiska neoplasin som drabbar hundar, med en incidensrat på 20-100 fall per 100 000 hundar. Malignt lymfom kan uppstå i alla organ som innehåller lymfoid vävnad, och karaktäriseras av malign proliferation av lymfoida celler. Lymfom drabbar framför allt medelålders och äldre hundar, med störst risk för hundar i åldersgruppen 6-10 år. Alla raser kan drabbas av lymfom, men medelstora och stora hundraser är klart överrepresenterade.
Det finns många likheter mellan malignt lymfom hos hund och humant non-Hodgkins lymfom (NHL) och hunden fungerar i detta fall som en bra stordjursmodell för humana NHL.
Thymidinkinas är ett cellulärt enzym som är involverat i "salvage pathway" i DNA-syntesen. Thymidinkinas 1 (TK1) regleras av cellcykeln och finns lokaliserat i cytoplasman. TK1 omvandlar thymidin till thymidinmonofosfat, och kopplas till DNA-replikation och cellproliferation, vilket möjliggör användandet av TK1 som en proliferationsmarkör hos maligna tumörer. TK1-aktivitet förekommer i tidig S-fas vid celldelning i normala celler. I onormala celler är däremot TK1-aktiviteten ofta mycket högre. Tidigare studier har visat att TK1 är användbar vid diagnostisering och prognostisering av malignt lymfom hos både människor och hundar.
Utmaningen med malignt lymfom hos hundar är sällan att ställa diagnosen, utan att förutspå prognos och monitorera remissionsstatus på ett objektivt sätt. Det är dessutom en utmaning att upptäcka sjukdomsåterfall hos redan behandlade patienter. Syftet med denna studie var att jämföra initiala blodparametrar, såsom TK och CRP, med kliniska symtom, klinisk gradering och prognos. Målet var att förbättra prognostiseringen och därmed möjligheten att välja ut rätt patienter som ska kunna genomgå behandling.
Resultaten i denna studie visade att det inte fanns någon signifikant korrelation mellan ett högre initialt TK-värde och en kortare överlevnadstid eller sämre prognos. Det fanns inte heller någon korrelation mellan en kortare överlevnadstid och ett högt CRP, hyperkalcemi, anemi, ett högt kliniskt stadium, T-cellslymfom, B-symtom eller en histologiskt höggradig tumör. I denna studie var den viktigaste faktorn för en längre överlevnadstid att hunden genomgick en behandling med ADRIA-plus-protokollet. Denna behandling ledde till en signifikant längre överlevnadstid jämfört med endast kortison- eller doxorubicinbehandling. Fler studier krävs för att vidare undersöka om ovan nämnda parametrar är värdefulla i prognostisering hos hundar med malignt lymfom.