Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The moose population in Sweden has historically fluctuated considerably. It has changed
from a situation of near extinction to a state of overabundance. With the intent to solve
some of the ecological and social problems present in the moose management, the Swedish
government introduced a new moose management system in 2012. It is now supposed to be
carried out in an adaptive, ecosystem- and locally based way, were the knowledge and
experiences of hunters and landowners are used to manage the species. A new level of
responsibility has been installed called moose management areas (MMA). The areas are
governed by a moose management group (MMG) consisting of three hunters´ and three
landowners´ representatives, who are supposed to represent the interests of their respective
organisations. The aim of my study was to investigate the representation in the newly
instated MMA´s and the component, in the concept of representation, which I mainly
focused on was responsiveness. In order to investigate responsiveness, I used data from
three questionnaires, which had been sent out to landowners, hunters and MMG
representatives. I primarily defined responsiveness as the overlap in views, regarding the
number of moose in an MMA, expressed by the local landowners´, hunters´ and their
respective MMG representatives in the different questionnaires. Furthermore, I also
collected several moose management plans (MMP), from the various MMAs, to be able to
examine if the views of the local landowners and hunters could be observed in the plans.
Moreover, to investigate if certain aspects could have an effect on responsiveness, I tested it
against a number of independent variables, which I named occupation, identity, attendance
at wildlife management consultation and network. Moreover, I also tested if there was
significant difference in responsiveness between the landowners, hunters and the MMG
representatives seen between the three regions Götaland, Svealand and Norrland of
Sweden. The general conclusion that can be made from my study is that the overlap
between the views of the local hunters and their MMG representatives appears to be
slightly greater compared to the overlap between the views of the landowners and their
MMG representatives. However, the overlap between the views of the landowners’
representatives and the development goals in the MMPs, appears to be stronger than that of
the hunters´ representatives. Furthermore, the results also revealed that two independent
variables presented a significant difference in responsiveness for the landowners, namely
occupation and network, indicating that responsiveness may be effected if a landowner has
a job in either the forestry, agriculture or wildlife management as well as if a landowner is
part of a landowner organisation. Results also revealed that responsiveness, for the hunters,
may be affected if a hunter is part of a hunting team. Furthermore, I detected a significant
difference in the mean level of responsiveness for hunters, amongst the three regions, but
could not detect any such significant difference in responsiveness for the landowners.

Älgpopulationen har historiskt sett varierat kraftigt i Sverige. Den har utvecklats från att
vara nära utrotning till ett tillstånd av överflöd. Med avsikt att lösa några av de ekologiska
och sociala problem som finns inom älgförvaltningen, så har den svenska regeringen sedan
år 2012 introducerat ett nytt älgförvaltningssystem. Det är nu menat att den ska utföras på
ett adaptivt, ekosystem- och lokalbaserat sätt, där man använder sig av de kunskaper och
erfarenheter som jägare och markägare har för att förvalta arten. En ny ansvarsnivå har
införts av den svenska staten som kallas för älgförvaltningsområden (ÄFO). Dessa områden
styrs av en älgförvaltningsgrupp som består av tre jägar- och tre markägarrepresentanter.
Representanterna förväntas representera de intressen deras respektive organisationer har.
Syftet med min studie var att undersöka representation i de nyligen införda
älgförvaltningsområdena. Den komponent, inom konceptet representation, som jag
fokuserade till störst del på genom hela studien var lyhördhet. För att kunna undersöka
lyhördhet så använde jag mig av data från tre olika frågeformulär, som tidigare skickats ut
till markägare, jägare och ÄFO representanter. Jag definierade lyhördhet som den
överlappande uppfattningen, beträffande hur mycket älg det finns i ett visst ÄFO, vilket
uttryckts av lokala markägare, jägare och deras respektive ÄFO representanter i de olika
frågeformulären. Dessutom så samlade jag in ett flertal älgförvaltningsplaner från de olika
älgförvaltningsområdena, för att kunna se om det som de lokala markägarna och jägarna
uttryckt kunde återfinnas i planerna. För att dessutom kunna undersöka om vissa aspekter
kunde ha en påverkan på lyhördhet, så testade jag det mot ett antal oberoende variabler,
vilka jag valde att benämna som yrke, identitet, deltagande i samrådsmöte om
viltförvaltning och nätverk. Jag testade även om det fanns någon signifikant skillnad i
lyhördheten mellan lokala markägare, jägare och deras ÄFO representanter, sett mellan de
tre svenska regionerna Götaland, Svealand och Norrland. Den generella slutsatsen som kan
dras från min studie är att uppfattningen hos de lokala jägarna och deras representanter
sammanfaller till större del i jämförelse med uppfattningen hos de lokala markägarna och
deras representanter. Dock så sammanfaller markägarrepresentanternas uppfattning till
större del med älgförvaltningsplanerna än jägarrepresentanternas uppfattning. Ytterligare,
så visade resultaten från min studie på att två av de oberoende variabler gav en signifikant
skillnad i lyhördhet för markägarna, nämligen yrke och nätverk, vilket indikerar att
lyhördhet kan påverkas om en markägare jobbar inom skogssektorn, jordbruket eller med
viltvård, likaväl kan den påverkas om en markägare är medlem i en markägarorganisation.
För jägarnas data så visade resultaten att lyhördheten kan komma att påverkas om en jägare
är med i ett jaktlag. Därtill, upptäckte jag att det fanns en signifikant skillnad i lyhördhet
mellan de lokal jägarna och deras representanter, sett mellan de tre regionerna. Jag kunde
dock inte hitta någon signifikant skillnad i lyhördhet mellan de lokala markägarna och deras
representanter, sett mellan de tre regionerna.