Home About Browse Search
Svenska


Jonasson, Karin, 2009. Aktivitet som sjukdomsmarkör på kalvar i gruppsystem. SLU, Dept. of Animal Environment and Health, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
559kB

Abstract

Since long, Sweden has had exceptionally low calf mortality compared to most
other countries. The tradition has been to keep calves in individual pens. With
increasing number of cows per herd there is now a larger interest in more efficient
and economical group systems for housing calves. However it has been noticed
that bigger herds have more health problems and higher calf mortality than
smaller herds. The early signs of disease are harder to detect when the animals are
not fed manually. Studies show that the health of the calves influences how
productive and healthy they become as cows. The health of calves has therefore
become more important and there is a need for systems that can help detecting
diseases among calves.

Respiratory diseases are often difficult to detect in calves. In Kvigprojektet ("the
heifer project") only half of the cases of pneumonia confirmed by veterinarians
had been detected by the farmers. In a group system it is not easy to identify
which one of the calves that suffers from diarrhoea. Diarrhoea among calves is
rarely caused by bacterial infections and should therefore not be treated with
antibiotics but with oral electrolyte therapy. In a pilot study it has been shown that
the number of visits where the calf was not allowed milk in an automatic milk
feeder decreased when the calf had an infection. This is an example of
information from automatic systems that is not used.

The aim of this study was to investigate the possibility of using activity measures
as indicators of disease among calves in group housing systems. Up until now
activity measuring has only been used as an instrument for research. If activity
measuring could be developed to help identify disease among calves in group
systems this could be a valuable help for farmers, in trying to detect calves in an
earlier stage of illness. This in turn could help avoiding unnecessary use of
antibiotics and also increase the growth rate of the calves.

The material used in this study consisted of 113 calves, of which 31 were
considered to be healthy and 82 calves were considered as ill at some point during
the time in the group pens. All calves got a pedometer (Icetag analycer) fastened
to one of their hind legs before entering the pens. The pedometer measured the
activity of the calves in percent per 24 hour period.

The classification of calves as healthy or ill was based on criteria from clinical
examinations performed by veterinarians 3-4 times per week. Of the 82 sick
calves a comparison of sick and healthy periods were made within each calf.
There was a significant difference in activity, where the sick calves had lower
level of activity than healthy calves (t=4,52, p<0,01). When only comparing
healthy and sick periods for calves with diarrhoea, calves were less active during
the sick periods (t=3,53, p<0,01). 41 calves had respiratory disease and also here a
significant difference in activity was found (t=2,51, p<0,01). 18 calves had
diarrhoea and respiratory disease simultaneously, however in these no significant
difference could be found (t=1,66, n.s.).

The conclusion from this study is that activity level can be used as an indicator of
disease in calves in group housing systems. More research is needed to identify
and establish activity levels which are applicable in the practical situation to
indicate early stages of disease.

,

Sverige har länge haft ovanligt låg kalvdödlighet jämfört med andra länder. Det
har varit tradition att hålla kalvar i enkalvsboxar. I takt med att storleken på
mjölkkobesättningarna blir större har intresset för att hålla kalvarna i mer
arbetseffektiva och ekonomiska gruppsystem ökat. Man har dock sett att i större
besättningar försämras kalvhälsan och kalvdödligheten ökar. Studier pekar på att
kalvens hälsa påverkar hur produktiv och välmående den blir som ko. Därigenom
har kalvhälsofrågorna också blivit viktigare och det finns ett behov av system som
kan underlätta sjukdomsövervakningen av kalvar.
Luftvägssjukdomar på kalvar kommer ofta smygande och kan vara mycket svåra
att upptäcka. I Kvigprojektet såg man att bara hälften av fallen av
lunginflammation som påträffades av veterinär vid klinisk undersökning av
kalvarna, hade upptäckts av djurägarna. Diarrésjukdom på kalv beror sällan på
bakterieinfektion och bör därför inte rutinmässigt behandlas med antibiotika utan i
första hand med elektrolytlösning. Man har i en pilotstudie sett att besöken utan
rätt till mjölk i transponderstyrda mjölkautomater minskar när kalven insjuknar.
Detta är ett exempel på idag outnyttjad information man får av automatiserade
system.
Syftet med denna studie var att undersöka om aktivitetsmätning går att använda
som sjukdomsmarkör på kalvar i gruppsystem. Aktivitetsmätning har hittills
endast används som ett forskningsinstrument. Om man kan utveckla användning
av aktivitetsmätning för att tidigare identifiera de kalvar som insjuknar i ett
gruppsystem skulle detta kunna vara ett värdefullt hjälpmedel för djurägaren att
tidigare behandla dessa kalvar med rätt behandling, undvika onödigt
antibiotikabruk och även få bättre tillväxt.
Totalt ingick 113 kalvar i studien varav 31 kalvar räknades som friska hela tiden i
gruppboxarna och 82 kalvar som sjuka under tiden i gruppboxarna. Alla kalvar
fick en pedometer (Icetag analycer) fastsatt på ett bakben vid insättandet i
gruppbox som registrerade aktivitet mätt i procent per dygn.
Resultaten togs fram utifrån kriterier för frisk- och sjukperioder som ställts upp
efter kliniska undersökningar utförda av veterinär 3 – 4 gånger per vecka. Av de
82 sjuka kalvarna gjordes en jämförelse inom varje kalv mellan friskperioder och
sjukperioder och då kunde en signifikant skillnad i aktivitet ses (t= 4,52, p<0,01).
Det var en sänkning av aktiviteten från frisk- till sjukperioderna. Vid en
jämförelse av de 47 kalvar som bara hade diarrésjukdom var det en minskad
aktivitet vid sjukdom (t= 3,53, p<0,01,). 41 kalvar hade respiratorisk sjukdom och
även på dessa fann jag en lägre aktivitet vid sjukdomsperioder (t=2,51, p<0,01).
Hos de 18 kalvar som hade både diarrésjukdom och respiratorisk sjukdom
samtidigt fann jag ingen signifikant skillnad mellan friskperiod och sjukperiod(t=
1,66, n.s.). Det kan bero på att materialet var för litet.
Slutsatsen som kan dras är att aktivitetsmätning går att använda som
sjukdomsmarkör på kalvar i gruppsystem men att det behövs mer forskning för att
hitta gränsvärden som går att använda praktiskt för att upptäcka kalvar i ett tidigt
stadium av sjukdom.

Main title:Aktivitet som sjukdomsmarkör på kalvar i gruppsystem
Authors:Jonasson, Karin
Supervisor:Loberg, Jenny
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet
Volume/Sequential designation:2009:28
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:aktivitet, kalvar, pedometer, hälsa, system, sjukdom
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9002
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9002
Subjects:SLU > (VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:21 Nov 2017 12:03
Metadata Last Modified:21 Nov 2017 12:03

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits