Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige används gräsensilage och helsädesensilage från bland annat korn som vinterfoder i köttproduktion av både nötkreatur och lamm. Korn kan sås som skyddsgröda när vallar skall anläggas och att skörda kornet som helsädsensilage istället för vid tröskmognad får vallen mer ljus samtidigt som det blir vallskörd redan det första året. Både gräsensilage och helsädesensilage av korn kan skördas vid olika mognadstadier för att möta olika behov hos idisslare. Tidig skörd ger hög smältbarhet medan senare skörd ger högre avkastning av torrsubstans. Syftet med studien var att ta fram fodervärderingsegenskaper genom att undersöka foderintag, sortering, in vivo smältbarhet och proteinutnyttjande av kornhelsädesensilage och gräsensilage skördat vid olika skördetidpunkter och utfodrat med eller utan tillskott av protein till kastrerade baggar. In vivo smältbarhetsvärden kan överföras och användas vid foderstatsberäkningar även för andra idisslare. I studien användes två gräsensilage skördade tidigt (31 maj) och sent (17 juni) i första skörd och två ensilage av kornhelsäd skördade vid axgång (30 juni) repsektive mjölkmognad (18 juli). Åtta kastrerade baggar delades in i en duplicerad 4x4 romersk kvadrat med fyra baggar och fyra perioder i varje kvadrat. Rapsmjöl gavs som proteintillskott till den ena gruppen. Efter fyra perioder hade alla baggar utfodrats med alla fyra olika ensilagen. Under försöket registrerades kontinuerligt levande vikt, hull och foderintag. Under de fyra sista dagarna i varje period samlades prover in av foder, foderrester, träck och urin. Ensilagens näringsinnehåll och hygieniska kvalitet, näringsinnehåll i träcken och innehåll av kväveföreningar i urinen analyserades med PROC MIXED of SAS (ver. 9.3). Konsumtion av torrsubstans (ts) i % av levandevikten var högst för det tidigt skördade kornhelsäden (P < 0,001). Det tidigt skördade gräsensilaget hade det högsta intaget av råprotein men det lägsta intaget av neutral detergent fibre (NDF : P < 0,001). Det fanns inga skillnader mellan konsumtion av ts mellan det tidiga och det sena gräsensilaget vilket visar att innehållet av NDF i ensilaget inte påverkade konsumtionen av ts hos hamlar med underhållsbehov. Sortering för foderdelar med lägre NDF innehåll förekom för alla foder utom det tidigt skördade gräsensilaget (P < 0,001). Foderstaten med det tidigt skördade gräsensilaget hade högst smältbarhet av organisk substans, råprotein och fiber (P < 0,001). In vivo smältbarhet av organisk substans, råprotein och fiber minskade vid senare mognadsstadier för både helsädesensilage och gräsensilage (P < 0,001).
Det högsta råproteinintaget samt den högsta utsöndringen av totalkväve och ureakväve noterades för foderstaten med det tidigt skördade gräsensilaget (P < 0,001). Proteinupptaget uttryckt i % av kväveintaget tenderade att bli högre för hamlar som utfodrades med helsädesensilage jämfört med hamlar som utfodrades med det tidigt skörade gräsensilaget men det var ingen skillnad jämfört med det sent skördade gräsensilaget (P = 0,071). När rapsmjöl tillsattes foderstaten ökade utsöndringen av kväve i urinen och proteinupptaget uttryckt i % av kväveintaget minskade i genomsnitt över ensilagen (P < 0,05). Foderintag, in vivo smältbarhet och proteinutnyttjande påverkas av fysiska och näringsmässiga egenskaper hos både gräsensilage och helsädesensilage skördade vid olika mognadsstadier. Genom att kombinera grovfoder från olika mognadsstadier med rätt nivå av kraftfoder i foderstaten så kan proteinutnyttjandet öka vilket är till fördel för den omgivande miljön.

In Sweden grass silage and whole-crop silage from barley is used for winter feeding in meat production from cattle and lamb. Barley can be used as nurse crop when establishing leys and harvesting as whole-crop silage instead of harvesting as grain gives sunlight to the undersown ley, which even can be harvested in the establishing year. Both grass silage and whole-crop silage could be harvested at different maturity stages to meet different nutritional demands of the ruminant animals. Early harvest gives high digestibility while harvesting at later stages of maturity give high dry matter (DM) yields. The aim of this study was to evaluate feed intake, feed sorting, in vivo digestibility and utilisation of protein of whole crop barley silage (WCBS) and grass silage (GS) harvested at different maturity stages and fed with or without protein supplementation to wethers. The in vivo digestibility values could be transferred and be used for ration calculation for other ruminants. Two GS, harvested early (31st of May) and late (17th of June) in spring growth, and two WCBS, harvested at the heading (30th of June) and at milk stage (18th of July) of maturity, were used in the trial. Eight wethers were divided into a duplicated 4x4 latin square design with four wethers and four periods in each square. Rapeseed meal was fed as a protein supplement in one of the groups. After four periods all wethers had been fed all four silages. Live weight (LW), body condition scores (BCS) and feed intake was registered continuously during the experiment. Samples of feed, refusals, faeces and urine were collected during the last four days in each period. Nutritional and hygienic quality of the silages, chemical composition of faeces and nitrogen compounds in the urine were analysed using PROC MIXED of SAS (ver. 9.3).
Intake of DM in % of LW was highest for the WCBS at heading stage (P < 0.001). Early harvested GS had the highest crude protein intake but the lowest intake of neutral detergent fibre (P < 0.001). Lack of differences in DM intake between early harvested grass silage (GE) and late harvested grass silage (GL) show that the NDF content of the grass silage did not affect the DM intake of the wethers, which only had maintenance requirements. Sorting for parts with less fibre content appeared for all diets except the early harvested GS diet (P < 0.001). The early harvested grass silage diet had the highest digestibility of organic matter, crude protein and fibre (P < 0.001). In vivo digestibility of organic matter, crude protein and fibre decreased with later maturity stage of whole-crop barley and grass (P < 0.001). The highest CP intake as well as the highest excretion of total-N and urea-N in urine were recorded for the GE diet (P < 0.001). Nitrogen retention expressed as % of N intake tended to be higher in wethers fed whole-crop barley silage diets compared to wethers fed the GE diet but did not differ from the GL diet (P = 0.071). When rapeseed meal was supplemented to the diets excretion of N increased and retention of N in % of N intake decreased, when averaged over silages (P < 0.05).
Feed intake, in vivo digestibility and protein utilistation will be affected of physical and nutritional traits for both GS and WCBS harvested at different stages of maturity. By combining forages from different stages of maturity with correct amounts of concentrate in the ration, the use of N can be more efficient, which is beneficial for the surrounding environment.