Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ansträngande fysisk aktivitet kan orsaka sjukdomar i magsäcken hos hundar och är ett välkänt fenomen även hos atleter av andra arter såsom hästar och människor. Det är framförallt magslemhinnan som drabbas vilket visar sig som magkatarr och magsår och syndromet benämns EIGD (Exercise-Induced Gastric Disease). Magkatarr och magsår är komplexa och multifaktoriella problem som kan orsakas av ett flertal olika faktorer, där fysisk aktivitet är en av dem. Magsäcken producerar magsaft för att kunna bearbeta födan och producerar samtidigt en rad olika ämnen för att skydda sig mot de kemiska och mekaniska skador den utsätts för. Om balansen mellan de skadliga och skyddande faktorerna rubbas kan skador på magslemhinnan uppstå. Den senaste hypotesen för patogenensen vid EIGD föreslår att ihållande hypertermi på grund av ansträngande fysisk aktivitet är en möjlig initierande faktor. Teorin bakom är att hypertermi påverkar magsäcksepitelets tight-junctions så att magsaft kan diffundera in och orsaka vävnadsskada. Hypotesen är dock obekräftad och patogenesen vid EIGD är ännu okänd. I litteraturen diskuteras olika möjliga orsaker och kanske är det så att flera olika faktorer synergistiskt bidrar till skador på magslemhinnan vid ansträngande fysisk aktivitet.
När det gäller vilken typ av fysisk aktivitet som ökar risken för EIGD så har man sett att det krävs en viss nivå av intensitet och varaktighet för att utveckla sjukdom. Det är dock svårt att säga var gränsen går. Studier har till största delen utförts på långdistans-slädhundar i Alaska men en färsk studie på hundar som utför 5-dagars militärt sökarbete har visat att även de är en riskgrupp. Prevalensen för EIGD hos de båda populationerna är hög och studierna visade att 83 % av militärens sökhundar och runt 50 % av slädhundarna utvecklar kliniskt signifikanta skador på magslemhinnan vid ansträngande fysisk aktivitet. Det finns begränsad information om vilka andra typer av ansträngande fysisk aktivitet som kan orsaka EIGD för hundpopulationen i stort.
Sjukdomsförloppet är oftast subkliniskt, men kan ge symtom som inappetens och kräkningar. Magsår har även orsakat dödsfall under långdistanstävlingar vilket gör EIGD till ett komplicerat och allvarligt problem. Diagnosen ställs med gastroskopi och skadorna graderas utifrån hur allvarliga och omfattande de är, från några få missfärgningar på magslemhinnan till blödande ulcerationer och hundarna kan vara symtomfria oavsett svårighetsgrad.
För att förebygga och behandla EIGD rekommenderas profylaktisk behandling med syrahämmande läkemedel för alla individer som utför riskaktiviteter, eftersom man omöjligt kan veta vilka som kommer utveckla klinisk sjukdom. Behandlingen har visat sig effektiv vid noggrann administrering men reducerar inte risken för EIGD till 100% och har förknippats med biverkningar i form av diarré. Mer studier behövs för att öka kunskaperna om patogenesen, samt bättre kunna förebygga klinisk sjukdom.
Frågeställningar som legat till grund för den här litteraturstudien är: ”hur kan fysisk aktivitet orsaka skador på magslemhinnan hos hundar” och ”hur kan man förebygga eller behandla problemet?”

Exercise-Induced Gastric Disease is well-recognized in canine athletes as well as other athletes such as human marathon competitors and performance horses. Sustained strenuous exercise has been shown to induce changes in the gastric mucosa and cause diseases such as gastritis and gastric ulcers.
The stomach produces gastric juice in order to process food, and will also produce a variety of substances to protect itself against the chemical and mechanical damage it is exposed to. If the balance between the aggressive and protective factors is disturbed, disruption of the gastric mucosal barrier may occur, leading to gastric mucosal damage. The cause of EIGD is unknown and gastritis and gastric ulcers are multifactorial diseases. Perhaps, several different factors synergistically contribute to damage of the gastric mucosa during sustained strenuous exercise. The latest hypothesis regarding the pathogenesis of EIGD suggests that persistent hyperthermia due to sustained strenuous exercise is a possible initiating factor. Researchers hypothesize that hyperthermia affects the tight junctions of the stomach epithelium so that acid fluid can diffuse into the tissue and cause damage.
Most of the studies on EIGD have been conducted on long-distance sled dogs in Alaska and has shown that approximately 50% of the dogs will develop clinically significant gastric lesions during typical racing conditions. Most of the affected dogs are subclinical but EIGD has also been associated with unexpected death during long-distance sled dog races, which is making it a difficult and important problem for working dogs. A recent study has shown that dogs performing routine military deployment activities also develop EIGD after prolonged exercise. This indicate that different types of working dogs may be at risk for EIGD. More studies are needed to determine which type of activities and which other populations of athletic dogs that will be in risk for EIGD.
To prevent and treat EIGD, prophylactic treatment with antacids is recommended for all individuals who perform risk activities, as it is impossible to know who will develop clinical disease. The treatment has proven effective but does not reduce the risk of EIGD to 100% and has been associated with adverse side effects in the form of diarrhea. More studies in the field are needed to increase the knowledge about the pathogenesis behind the EIGD and to better prevent clinical disease.
The aim of this literature study was to answer the queries: "How can exercise cause damage to the gastric mucosa in dogs" and "how can you prevent or treat the syndrome?"