Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Embryotransfer innebär att ett embryo överförs från en donator till en mottagare. Denna teknik gör att man kan öka antalet avkommor från ett moderdjur och vid import kan transporten av levande djur undvikas och ett högre smittskydd nås. Tekniken har funnits under flera årtionden, men det är först de senaste åren som den börjat få ett genomslag inom fårnäringen. Det beror delvis på att det i motsats till kor krävs ett operativt ingrepp för både uttag och transfer av embryo. Orsaken är att får har en komplex utformning av cervix (livmoderhalsen) som gör den svår att penetrera med pipett, samt att rektal manipulation inte är möjligt på grund av deras ringa storlek. En icke operativ teknik är dock under utveckling. Enligt den svenska djurskyddslagen måste ett operativt ingrepp på djur motiveras med ett veterinärmedicinskt skäl, vilket gör embryotransfer hos får olagligt. Det finns dock möjlighet att söka dispens från Jordbruksverket vilket har beviljats några gånger i Sverige där embryotransfer medfört ett alternativ till import av levande djur. Första gången det utfördes var 2010 vid import av Dorperfåret.
Syftet med denna litteraturstudie är att utreda användningsområdet för embryotransfer hos får i Sverige och hur det skulle påverka de olika raserna. Tillgängliga tekniker kommer kort förklaras för klargöra om embryotransfer kan användas i enlighet med svensk lagstiftning. Även eventuella negativa aspekter kommer tas upp och etiska dilemman diskuteras.
Den mest använda metoden är MOET (Multiple Ovulatory Embryo Transfer). Det innebär att donatortackan hormonbehandlas för att släppa så många ägg som möjligt som sedan befruktas via artificiell insemination eller naturlig betäckning. Uttag av embryona sker antingen via laparotomi (bukingrepp) eller laparoskopi (titthålskirurgi) och embryon kan antingen frysas ner eller överföras direkt till mottagaren. Efter uttaget av embryon tvättas de enligt ett protokoll skrivet av International Embryo Transfer Society (IETS). Detta medför att många patogener avlägsnas eller inaktiveras vilket gör embryotransfer till en bra metod i smittskyddssynpunkt. För att donatorn och recipienten ska vara i samma tidpunkt av brunstcykeln hormonbehandlas båda. För transfer av embryo är semi-laparoskopi en vanlig metod där ett laparoskop används för lokalisering av livmoderhornet som sedan lyfts upp genom ett litet snitt i bukväggen. Där injiceras embryon.
I Sverige finns ett flertal i grunden importerade raser med få individer som skulle kunna dra stor nytta av embryotransfer för import av nytt avelsmaterial. De svenska lantraserna gynnas inte på samma sätt av tekniken, men den kan användas i bevarandearbetet. Studier visar även att embryotransfer kan ge ett snabbare avelsframsteg jämfört med artificiell insemination och naturlig betäckning, men frågan är om det etiskt sett är ett tillräckligt skäl för användningen. Det etiska dilemmat diskuteras inom näringen och det finns även en oro att konsumenternas förtroende kan sänkas.

Embryo transfer is a technique where an embryo is transferred from a donator to a recipient. It offers a possibility to enhance the number of offspring from a single ewe as well as a higher level of disease control when importing animals and the possibility to avoid long transports of live animals. The technique has been known for several decades, but the usage within the sheep industry has been low until the last couple of years. One reason is that contrary to cows a surgical procedure is required, both for the retrieving and transfer of embryos. The cause is the complex formation of the sheep cervix and the impossibility of rectal manipulation due to their small size. The Swedish Animal welfare act states that a surgical procedure on animals should always be motivated by veterinary medical reasoning, causing the embryo transfer of sheep to be illegal. There is a possibility to apply for exception by the Swedish Board of Agriculture, which has been approved a few times in Sweden when embryo transfer has been an alternative to the import of live animals. The import of the Dorper 2010 was the first time embryo transfer has been performed on sheep in Sweden.
The purpose of this literature study is to define the possible field of usage of embryo transfer of sheep in Sweden. I will also describe the different techniques and evaluate if it can be performed without violating Swedish law. Any possible negative effects as well as ethics is subject to discussion.
The main method used is MOET (Multiple Ovulatory Embryo Transfer). Also referred to as flushing, the donator ewe is treated with hormones to release as many eggs as possible. The eggs are fertilized naturally or by artificial insemination. Either laparotomy or laparoscopy is used to retrieve the embryos which can be transferred directly or vitrified. After retrieval embryos must be washed following a protocol written by International Embryo Transfer Society (IETS). During the washing process, many pathogens are removed or inactivated, making embryo transfer a good method in terms of disease control. To synchronise their estrus, both recipient and donator are treated by hormones. A common method for transfer of embryo is the semi-laparoscopic. The uterus horn is localised by laparoscopy and then accessed through a small incision in the abdominal wall. The embryos are then injected in the upper third of the uterus horn.
Several breeds in Sweden are imported and are of small populations, for which the use of embryo transfer to import new genetic material could be beneficial. However, this technique is not equally beneficial for Swedish native breeds. But it is still possible to use in the preservation of such. Studies show that embryo transfer can give a faster genetic improvement compared to artificial insemination or natural breeding, but ethically it is hard to motivate embryo transfer for that purpose only. The ethical dilemma of the practice is discussed by the industry and some are worried the trust of the consumers could be at risk.