Home About Browse Search
Svenska


Ågren, Daniel, 2005. Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. SLU, Dept. of Silviculture, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Silviculture

[img]
Preview
PDF
207kB

Abstract

The primary goal of this study was to investigate how the radial growth of retained trees responds after thinning-from-above. The National Board of Forestry which initiated this study, was interested in whether there were differences in the growth-response between the tree species Scots pine (Pinus sylvestris L.) and Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). Another question of issue was if there were differences in the growth response between trees of different sizes. It is within the framework of the National Board of Forestry's, Continuous Forests Project that these urgent questions are to be answered. Näslund (1942) saw as a result in his study that the growth response became delayed in suppressed trees after thinning. This is a theory which is tested in this study. Consequently his results are confirmed.

In total 235 drill cores were analysed. Of those, 196 were Norway spruce and 39 were Scots pine. The drill cores came from five different stands with dispersal from Härjedalen to Västerbotten. The southernmost location was in Härjedalen, (latitude 61,37º) and the northernmost location, in Västerbotten, (latitude 64,52º). The drill cores were collected from two different treatments where a different percentage of the basal area was removed. The treatments are called "sparse" and "dense" respectively. In the treatment called sparse, the percentage of basal area removed was 79,7% and in dense 43,6%.

Apart from answering the questions of growth response for different tree species and different tree sizes after thinning from above, the main hypotheses in this study have been that:

• The growth response is less delayed on more fertile sites than on poorer sites.
• Scots pine responds to thinning faster than Norway spruce.
• The delay in growth response is longer for small trees which have been more suppressed than for the big trees.
• A substantial removal of the basal area gives a shorter delay of the growth response.

Since the studied stands have very similar site conditions, the hypothesis about growth response delay on rich sites compared to poor sites could not be tested.

The results have not indicated any difference in delay of diameter growth response between spruce and pine. The delay is for both species two years, only in the fourth year is the increase in growth significant. This is in agreement with Näslund´s (1942) results. Pine reaches a higher growth rate quicker than spruce. Generally pine reaches a new higher and relatively stable growth rate seven years after thinning. During the eleven years compared in this study, spruce has shown a continuously increasing growth rate after the delay period. No stagnation has been seen except for the thickest trees, where the spruce, six years after liberation reaches a new higher growth rate which remains relatively constant.

In the comparison between big and small trees, no difference was seen. Before this study started there was a hypothesis that the delay would be longer in smaller trees. However this study has shown that it is not the case. The smallest diameter class has for both species shown the biggest growth response in comparison to the bigger diameter classes. This fact is independent of the treatment (thinning intensity).

In this study, a correlation was seen between a high percentage of basal area removed and a high relative basal area growth in all diameter classes independent of tree species. However, no significant indication has been found that the thinning response delay should be less when a higher percentage of basal area is removed. For spruce however there is a tendency that the abovementioned hypothesis could be true, but this tendency is not statistically significant.

In the treatment sparse, the biggest growth response was found for individual trees, despite that, growth at stand level was higher in treatment dense. Before thinning, basal area growth of the unthinned stand was 0,33 m²/ha and year. During the eleven years after treatment, the production of the treatment sparse, (80% of the basal area removed), was 36% of the growth of the unthinned stand. In treatment dense, (44% of the basal area removed) the corresponding number was 67%.

,

Den huvudsakliga målsättningen med denna studie var att undersöka hur undertryckta
träd reagerar i radiell tillväxt efter höggallring. Skogsvårdsstyrelsen som initierade denna
studie ville veta huruvida det fanns skillnader i gallringsreaktionen mellan trädslagen tall
(Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies (L.) Karst.). En annan frågeställning var om
det fanns skillnader i gallringsreaktionen mellan träd av olika storlek. Inom ramen för
Skogsstyrelsens kontinuitetsskogsprojekt är detta mycket angelägna frågeställningar att få
svar på. Näslund (1942) anser att hos undertryckta träd fördröjs gallringsreaktionen efter
friställning. Detta har varit en teori som prövats i denna studie. Teorin har också kunnat
bekräftas.
Totalt har 235 borrkärnor analyserats i denna studie. Av dessa kom 196 stycken från gran
(Picea abies (L.) Karst.) och 39 stycken från tall (Pinus sylvestris L.). Borrkärnorna kom
från fem försökslokaler med en spridning från Härjedalen till Västerbotten. Den
sydligaste försökslokalen låg i Härjedalen, (latitud 61,37°N) och den nordligaste i
Västerbotten (latitud 64,52°N). Borrkärnorna var insamlade ifrån två olika försöksled
med olika huggningsstyrkor. Försöksleden benämndes gles respektive tät. I försöksledet
gles hade det på försökslokalerna i medeltal vid huggning tagits ut 79,7 % av grundytan.
Motsvarande siffra för försöksledet tät var 43,6 %.
För att belysa frågan om hur gallringsreaktionens utseende varierar mellan trädslag och
träd av olika storlek efter höggallring så har huvudhypoteserna i detta examensjobb
specifikt varit att:
• Gallringsreaktionen fördröjs mindre på bördigare ståndorter än på fattiga.
• Tall reagerar snabbare än gran på gallring.
• Gallringsreaktionens fördröjning är längre på mindre träd som varit kraftigare
undertryckta än på större träd.
• En kraftig huggningsstyrka i procent av grundytan ger en mindre fördröjning av
gallringsreaktionen.
De undersökta lokalerna har liten variation i ståndortsegenskaper. Därför har inte
hypotesen om att gallringsreaktionens fördröjning är mindre på bördiga ståndorter kunnat
prövas.
Ingen skillnad har kunnat skönjas mellan gran och tall vad avser gallringsreaktionens
fördröjning. Denna är för båda trädslagen två år. En uppgång kan skönjas år tre men först
på det fjärde året är ökningen signifikant. Detta överensstämmer i stora drag med
Näslunds (1942) resultat. Tallen når en högre tillväxtnivå snabbare än granen. Efter sju
års friställning verkar den nått en ny relativt stabil tillväxtnivå. Granen ökar kontinuerligt
sin tillväxt när gallringsreaktionen kommit igång efter fördröjningen under den studerade
elvaårsperioden. Ingen stagnation kan ses förutom i den grövsta diameterklassen där
granarna efter sex år uppnår en tillväxtnivå som sedan är relativt konstant.
Ingen skillnad finns i fördröjningen mellan stora och små träd. Innan studien hade jag en
hypotes om att fördröjningen skulle vara längre på mindre träd, men det har visat sig att
så inte är fallet. Den minsta diameterklassen har för båda trädslagen visat upp den i
särklass största relativa grundytetillväxten oberoende av försöksled.
I denna studie har jag kunnat se ett klart samband att hög huggningsstyrka ger en högre
relativ grundytetillväxt i samtliga diameterklasser oberoende av trädslag. Däremot har
inget signifikant resultat setts att gallringsreaktionens fördröjning skulle vara mindre med
högre huggningsstyrka. För granen finns dock en trend att så är fallet men denna trend är
inte signifikant säkerställd.
I försöksled gles fanns den på trädnivå största tillväxtökningen, trots detta så var
tillväxten på beståndsnivå högre i försöksled tät. Innan avverkning var tillväxten i det
ogallrade beståndet 0,33 m²/ha och år. I försöksled gles (grundyteuttag 80 %) har
produktionen under elvaårsperioden efter gallring i medeltal per år varit 36 % av
tillväxten i det ogallrade beståndet. I försöksledet tät (grundyteuttag 44 %) var
motsvarande siffra 67 %.

Main title:Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök
Authors:Ågren, Daniel
Supervisor:Elfving, Björn
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel
Volume/Sequential designation:2005:15
Year of Publication:2005
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Department:(NL, NJ) > Dept. of Silviculture
Keywords:tillväxtreaktion, fördröjning, friställning, kvarlämnade träd, grundytetillväxt, huggningsstyrka, naturkultur
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8030
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8030
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:19 Oct 2017 11:06
Metadata Last Modified:19 Oct 2017 11:06

Repository Staff Only: item control page