Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Many farms in the counties in the south of Sweden have difficulties with diseases spread by ticks; mainly babesiosis and tick-borne fever (TBF) but there are indications that borreliosis ought to be included. All of the tick-borne diseases radically decrease farm profit if the herd is affected. The production of the vaccine used against babesiosis since the 1920´s, will be discontinued in the near future and in addition to economical reasons it is therefore important to learn more about the diseases above.

During the summer and fall of 2002 and 2003, a farm in the island of Gotland was burdened with unusually many cases of bovine babesiosis. In total 43 animals fell ill and one died. The farm had not had any cases for over ten years; they do not vaccinate their calves but try to infect them naturally on tickinfested pastures. Bloodsamples from the cows showed that they were all negative for Borrelia burgdorferi sensu lato while most of the animals tested for Anaplasma phagocytophilum were positive. The most probable cause for the large outbreak of babesiosis is that the animals do not produce enough protective antibodies against Babesia eventhough they graze areas which are supposed to contain the disease, in combination with a simultaneos TBF-infection, which impairs the immunesystem.

Babesios, i Sverige orsakad av B. divergens, beskrivs traditionellt som en
fästingburen sjukdom med enstaka insjuknande kor i en besättning. Kalvar visar
sällan symtom då så kallad omvänd åldersresistens föreligger. Då över 50% av en
besättning plötsligt uppvisar en komplex sjukdomsbild där babesios ingår, är det
nödvändigt att utreda orsakerna.
De blodprov som tagits från den ovan drabbade besättningen visar tydligt att det
förekommer saminfektion med B. divergens och A. phagocytophilum. Den senare
är känd för att försvaga immunförsvaret hos drabbade djur och detta kan resultera i
allvarligare symtom eller att djuret drabbas av flera olika sjukdomar. Detta är en
trolig orsak till det ovanligt kraftiga babesiosutbrottet. Provsvaren visar även att
djur som betar på marker där de borde drabbas av smittförande fästingar i vissa fall
ej utvecklar antikroppar mot B. divergens. Orsaken till detta är ej klarlagd.
Eftersom babesios sprids med fästingar det viktigt att utreda alla orsaker till
förändringar i fästingpopulationen. Rådjur anses vara viktiga reservoirer för
fästingar och om man introducerar rådjur till helt nya områden, till exempel
Gotland, bör detta föra med sig förändringar i fästingantalet och därmed antalet
babesiosfall.
Ympämnet mot babesios, det så kallade vaccinet, produceras sista gången i
Sverige våren 2004; därför är det ytterst aktuellt att utreda hårt drabbade gårdar
samt finna bra profylaktiska metoder mot denna och övriga fästingburna
sjukdomar. Tills vidare är de olika fästingrepellerande medel som finns på marknaden i kombination med förståndig betesrotation och röjning av sly och högt
gräs de enda möjligheterna för att undgå fästingburna sjukdomar.