Home About Browse Search
Svenska


Eriksson, Oskar, 2009. Gestaltningsfloran : en brygga mellan hortikultur och biotopgestaltning. SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management, Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management

[img]
Preview
PDF
6MB

Abstract

Contemporary plant design can be examined by how it relates to two extremes - Nature and Art. This idea is explained by Noel Kingsbury in the book The Dynamic Landscape where he places designers and their projects on a gradient (Kingsbury, 2004). Nature, one of the extremes can be represented by a dynamic, species-rich plant design with native species and with nature as the ideal. The other extreme - Art implies a more static view on plant design. Here, the designs
consist of colourful flowers, exotic species and cultivars with double flowers. According to this perspective the human-controlled culture is the ideal. Traditionally when we describe the qualities of plants it's done through one of these perspectives - either through the horticultural, aestetic perspective or through the ecological, naturalistic perspective. For this thesis I have examined if it is possible to create a database that can store and handle species-specific information with perspectives from both sides. The goal has been to create a model for such a database and investigate how it can be designed. What should it contain and how are traits of species described?
By studying existing systems and literature on the subject, I have experimented with such a system. I chose to work with a computer-based program as the media for the database. It lends flexibility and can easily store big quantities of data. The user is not dependent on the internet but it can still be used as a channel to exchange information. The main function has been leading the design work. How is it made possible to search for species through standardised criteria and how is information about the biotopes handled?
Other important factors have been identified to guide the design work. The database should be user-friendly, inspiring, information-rich and flexible. To create an interface that is easy to navigate, the graphic design has been inspired by an old file-cabinet. Most of us have an idea how they work. The database is organised so that the species can be divided into 12 different profile-types. The information in the profiles is sorted under four different files: Taxonomy, Characteristics,
Ecology and Management & Establishment.
In the first file, Taxonomy, data about the name, family, functional group and classification of the plant is handled. In the Characteristics-file traits that are horticulturally associated are handled i.e. colour of the flower, colour of the leaves, scent etc. In the Ecology-file the natural habitat and the ecological range of the species are described. Here, the user can see under what circumstances a species can compete, its physiological
optimum and its tolerance range. The strategy-balance and the distribution in Sweden are also described here. In the last file, the Management
& Establishment-file, factors connected to caretaking are described. While the work has progressed the extent of this subject has become
clear for me. The goal to create a system that works for all types of users was unrealistic. Different needs demand different solutions and the way the information is presented has to be adapted to the knowledge levels of the different
users. Even if the database isn't ready to be programmed, the project has still brought me a lot of knowledge and hopefully my ideas can be developed and used in new contexts.

,

Vår tids växtgestaltningsprojekt kan belysas
genom förhållandet mellan ytterligheterna Natur
och Konst. Synsättet beskrivs av Noel Kingsbury
i boken The Dynamic Landscape där han placerar
in olika formgivare och projekt på en skala
(Kingsbury, 2004). Natur, skalans ena ytterlighet
representeras av en fri och artrik växtgestaltning
med inhemsk flora och med naturen som ideal.
Den andra ytterligheten - Konst innebär en mer
statisk syn på växtgestaltningen. Inom denna
inriktning innehåller planteringarna färgstarka
blommor, exotiska arter och förädlade varieteer
med dubbla blommor. Här är istället den mänskligt
styrda kulturen idealet. Traditionellt när
växters egenskaper beskrivs görs det genom ett
av dessa perspektiv - antingen utifrån det naturimiterande,
biologiska perspektivet eller genom
det hortikulturella, estetiska perspektivet. Måste
man göra den uppdelningen? Det här examensarbetet
har undersökt om man skulle kunna skapa
en databas som kan hantera artinformation med
perspektiv från båda lägren. Ambitionen har
varit att skapa en modell för en sådan databas
och undersöka hur den kan utformas. Vad bör
ingå och hur beskriver man arters olika egenskaper?
Genom att studera existerande system
och litteratur på området, har jag exprimenterat
med ett sådant system. Mediumet som valdes
var ett dataprogram. Det ger flexibilitet och kan
lätt hantera stora mängder information. Användaren
är inte beroende av internet men det kan
fortfarande användas som en kanal för att utbyta
information. Grundfunktionen har fungerat som
vägledande i utformningen – hur ska man kunna
söka fram arter utifrån givna sökkriterier och hur
hanteras information om olika biotoper? Andra
viktiga kriterier har satts upp som riktlinjer. Databasen
skall vara användarvänlig, inspirerande,
informationstät och flexibel. För att skapa ett
lättnavigerat gränssnitt har grafiken inspirerats
av ett gammalt arkivskåp. De flesta har en bild
hur ett sådant fungerar. Systemet är uppdelat så
att arterna kan sorteras in i 12 olika profiltyper.
Informationen som förs in om arterna, sorteras
sedan under fyra huvudflikar: Taxonomi, Karaktäristik,
Ekologi och Etablering & skötsel. Under
den första fliken, Taxonomi, förs information in
om artens systematik. Här anges artens namn,
familj, proviniens, funktionell grupp mm. Under
Karaktäristik förs hortikulturellt kopplade
kvalitéer in, blomfärg, bladfärg, höstfärg mm.
Under Ekologi beskrivs ståndorten och artens
ekologiska gränser. Här kan man ta reda på under
vilka förutsättningar den kan konkurrera, var den
har sitt fysiologiska optimum och dess toleransområde.
Här beskrivs också artens strategibalans
och utbredning i landet. Under den sista fliken,
Etablering & skötsel beskrivs information som
kan vara intressant ur ett förvaltarperspektiv och
anläggningssynpunkt. Under arbetets gång har
omfattningen av mitt projektområde klarnat för
mig. Ambitionen att skapa ett system som passar
alla användare var orealistiskt. Olika ändamål
kräver olika system, och hur informationen
beskrivs måste anpassas efter användarnas olika
grundkunskaper. Även om databasen inte är redo
att programmeras i den här formen, har projektet
givit mig mycket kunskap och förhoppningsvis
skulle mina ideér kunna användas vidare i andra
sammanhang.

Main title:Gestaltningsfloran
Subtitle:en brygga mellan hortikultur och biotopgestaltning
Authors:Eriksson, Oskar
Supervisor:Gunnarsson, Allan
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Självständigt arbete
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Department:(LTJ, LTV) > Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management
Keywords:databas, artinformation, biotoper, hortikultur, inhemska arter, exotiska arter, växtgestaltning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8069
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8069
Subjects:SLU > (LTJ, LTV) > Landscape Management, Design, and Construction (until 121231)
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:20 Oct 2017 08:12
Metadata Last Modified:20 Oct 2017 08:12

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits