Home About Browse Search
Svenska


Johansson, Johan, 2009. Vad är verklig kostnad per koplats?. SLU, Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT], Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT]

[img]
Preview
PDF
296kB

Abstract

Purpose
There are almost infinite numbers of ways to build dairy farms in Sweden. When building a new free stall barn you have the possibility to affect both working environment and animal welfare for many years to come. The construction costs are influenced by which type of barn that is built and what functions it contains, for example one can predict that automatic milking systems are more expensive to integrate than milking parlours. But what is the real cost of today for the construction of free stall barns with milking centres and how is it affected by construction methods and functions? Is the labour time influenced by the building costs? These are some of the questions this report will try to answer. Today the knowledge about building costs is concentrated to experienced counsellor, but not even they can tell what the average dairy barn costs. Every farmer must decide if it is cheap or expensive. This thesis aims to clarify what the real costs of dairy farm construction in Sweden is today by putting together calculations from real farms.

Problems
This thesis will try to answer the following questions. What is the average construction cost per cow and in which interval does it fall? Is the cost per cow lower in bigger barns than in smaller ones? Which milking system has the highest and the lowest construction cost. Is it cheaper to build an uninsulated barn? If a greater investment is made in the barn is this reflected in less labour time in future production? Has the construction cost become relatively higher during the years or just followed the general cost development?

Method
The study began with a literature review where scientific studies from Sweden and around the world were analysed to map how the costs should be put together to give the correct construction costs. The literature review also showed cost position between Sweden and other parts of Europe.
The actual study were carried out as a questionnaire to the farmers. The questionnaire were sent to 100 farmers who had built new free stall barns between year 1999 and 2008. The answers were put together and compared to show upon trends.

Result
The average cost for a barn with milking centre built between 1999 and 2008, in 2007 year price level, was 64474 Swedish crowns per dairy cow in the range between 45224 and 89351 Swedish crowns. The exception was one farm which had built extremely cheap, 27195 Swedish crowns.
No trend could be shown that it should be cheaper per dairy cow to build a big barn than to build a small one.
When construction costs between different milking systems where compared it was shown that the differences in costs between milking parlours are small. Parallel parlours were the cheapest option, 62219 Swedish crowns per cow. Followed by rotory parlours, 63141 Swedish crowns per cow, and herringbone parlours, 65038 Swedish crowns per cow.
The automatic milking systems were more expensive with an average of 80864 Swedish crowns per cow.

If the farmer had built an insulated or uninsulated barn made great difference in the construction costs. Insulated barns were about 9200 Swedish crowns more expensive than uninsulated barns per cow.

A trend was shown that a more expensive barn needed less labour time in operation. Naturally the greater investment must be compared with labour time profit.

It was shown that building costs of the dairy farms in this study follow the Swedish farm building cost index. But that the construction costs have increased more than the general costs in the country.

Conclusion
The fact that the average building cost per cow were about 65000 Swedish crowns in this study doesn't mean that the costs per cow on a particular dairy farm should be exactly that. There are time and money to earn by investing more or less in different parts of the barns. If the farmer chooses to build an uninsulated barn the costs can be lowered. To choose automatic milking system instead of a milking parlour will cost more but the labour time needed is about ten hours less per cow and year. The choice of feeding system also affects the construction costs. Feeding alleys resulted in a lower cost per cow than mechanised feeding systems.

,

Syfte
Det finns ett nästintill oändligt antal olika metoder att bygga mjölkkostallar på i Sverige. Vid
nybyggnation har man möjlighet att påverka både arbets- och djurmiljön som människor och
djur kommer att arbeta och leva i en lång tid framöver. Kostnaderna för byggnationen
påverkas av vilken typ av stall som byggs och vilka funktioner det innehåller, till exempel
misstänker man att robotmjölkning är dyrare än en mjölkgrop i både inköp och installation.
Men hur ser kostnadsläget verkligen ut för våra stallbyggnationer och hur påverkas det av
byggnadsmetod och byggnadsfunktion? Och påverkas arbetstiden av hur dyrt man bygger?
Detta är några av de frågor som skall försöka besvaras i detta arbete. I dagsläget finns
kunskap om vad det kostar att bygga kostall endast hos erfarna byggnadsrådgivare, men inte
ens de kan ge ett svar på vad en genomsnittlig ladugård kostar. Den enskilde lantbrukaren
som skall bygga får själv avgöra vad som är billigt eller dyrt. I tidigare studier har
exempelgårdar använts eller endast ett litet antal gårdar undersökts, vilket troligen har gett ett
något missvisande svar. Därför avser detta arbete genom sammanställning av efterkalkyler
från verkliga gårdar att tydliggöra kostnadsläget för mjölkkostallbyggnationer i Sverige idag.
Frågeställning
Frågor som arbetet önskar svara på är: Vad kostar en genomsnittlig koplats och inom vilket
kostnadsintervall byggs en koplats? Är det billigare att bygga en koplats i ett större stall än i
ett mindre? Vilket mjölkningssystem har lägst respektive högst byggkostnad? Är det billigare
att bygga oisolerade mjölkkostall? Om en merinvestering sker i ett stall, återspeglas detta i
kortare arbetstid? Har stallbyggnationer blivit relativt dyrare genom åren eller har priserna
följt den allmänna prisutvecklingen?
Metod
Studien inleddes med en litteraturstudie där vetenskapliga studier från Sverige och övriga
Europa analyserades för att klarlägga hur man skall beräkna för att få en rättvisande bild av
byggkostnaderna. Där påvisades även fakta för hur kostnadsläget för stallbyggnationer i
övriga Europa jämfört med Sverige ser ut. Utifrån litteraturstudien fastslogs riktlinjer för vilka
delar som skall ingå i byggkostnaden för en koplats.
Själva undersökningen skedde i enkätform med frågor om byggnadslösning, funktioner och
byggkostnader. En pilotundersökning fick inleda undersökningen för att undvika svåra
formuleringar eller otydligheter. Enkäten skickades sedan till ca 100 lantbrukare som byggt
nya ladugårdar mellan 1999 och 2008 varav 26 gårdar svarade och 23 av dessa svar
tillräckligt detaljerade för att kunna användas. Svaren har sammanställts och jämförts sig
emellan för att visa på trender.
Resultat
Kostnaden för byggnationen av en genomsnittlig koplats under åren 1999 till 2008 var i 2007
års kostnadsläge 64474 kr. Kostnaderna per koplats varierade mellan 45224 och 89351 kr
med undantag för en gård som hade extremt låg byggkostnad 27195 kr.
Inga tydliga tendenser har återfunnits angående hypotesen att en koplats skulle vara billigare i
ett större stall än i ett mindre. Spridningen av byggkostnaden är alltför stor inom
storleksintervallet 125 – 200 koplatser för att med säkerhet kunna påvisa ett sådant samband.
Då byggkostnader för stall med olika mjölkningssystem jämförs, framkommer att skillnaderna
mellan olika typer av mjölkgropar och karusellstall är relativt liten. Parallellstall är dock det
billigaste alternativet med 62219 kr per koplats följt av karusellstall med en kostnad av 63141
kr per koplats och fiskbensstall med 65038 kr per koplats. Robotlösningar är i genomsnitt
dyrare och har en byggkostnad på 80864 kr per koplats. Valet av mjölkningssystem verkar
bero på gårdens storlek alternativt arbetsmiljövärdering på den enskilda gården.
Valet av hustyp har stor betydelse för byggkostnaden. Oisolerade stall har i undersökningen
varit omkring 9200 kr billigare per koplats än isolerade lösningar.
En tendens som visar att merinvesteringar i stallet ger arbetstidsförkortning har framkommit.
Givetvis måste merinvesteringen avvägas mot arbetstiden för att kunna indikera om tiden är
värd pengarna samt att investeringen sker på rätt områden. Detta har dock inte tagits i
beaktande.
Det har visats att kostnaderna för byggnationer av mjölkkostallar i denna undersökning följer
utvecklingen av faktorprisindex för jordbruksbyggnader. Däremot har byggkostnaderna stigit
betydligt snabbare än konsumentprisindex för samma period.
Diskussion
Att undersökningen skedde som en enkätundersökning var en förutsättning för att studien
skulle kunna innefatta ett stort antal gårdar. Men kanske hade fler lantbrukare svarat om den
första kontakten skett med ett personligt bemötande över telefon.
Beståndsdelarna i byggkostnaden för ett mjölkkostall måste efter detta arbete ifrågasättas. De
riktlinjer som sattes upp efter litteraturstudien angående vad som skulle ingå i byggkostnaden
visade sig inte stämma överens med vad som verkligen byggs i dagsläget. Vissa av de delar
som enligt riktlinjerna skulle ingå i byggkostnaden har majoriteten av de undersökta gårdarna
inte byggt några platser för. Detta gäller framförallt platser till kalvar eller sinkor och kvigor.
Därmed borde riktlinjerna ändras till att dessa platser inte skall vara med i byggkostnaden.
Det måste påpekas att den låga svarsfrekvens som enkätundersökningen har, troligen bottnar i
en alltför dålig uppföljning av dessa stora investeringar. En investering i storleksordningen 5
– 20 miljoner kronor måste följas upp för att kunna klargöra de produktionskostnader som den
medför.
Slutsats
Att en genomsnittlig koplats i denna enkätundersökning kostar omkring 65000 kr att bygga
betyder inte att koplatserna på en specifik gård skall kosta denna summa. Det finns tid och
pengar att tjäna genom att investera mer eller mindre på olika delar i stallet. Genom att välja
en oisolerad lösning kan byggkostnaden kapas med åtskilliga tusenlappar per koplats. Att
välja en robotlösning kostar mycket mer än konventionell mjölkning men medför en
betydande arbetstidsförkortning. Även valet av foderbordstyp inverkar på byggkostnaderna.
Körbart foderbord är enligt denna undersökning det billigast alternativet men uppgifterna är
inte helt säkra och valet på varje enskild gård bör göras efter de egna förutsättningarna och
preferenser.

Main title:Vad är verklig kostnad per koplats?
Authors:Johansson, Johan
Supervisor:Swensson, Christian
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:Other
Department:(LTJ, LTV) > Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT]
Keywords:mjölkkor, mjölkkostall, konstruktionskostnad
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8076
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8076
Subjects:SLU > (LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
Production economics
Language:Swedish
Deposited On:20 Oct 2017 09:01
Metadata Last Modified:20 Oct 2017 09:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits