Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Multilayered woodland types are an important part of the urban forest. The knowledge how to establish and maintain such plantations are not as deep as other knowledge fields concerning forestry. Therefore this study has looked upon how to achieve multilayered structures in young nature-like woodland plantations. As a theoretical base for the study three different major knowledge culture have been studied that concerns the subject, ecology, forestry and landscape management/design. This three theoretical framework concludes that many natural processes strive in the opposite direction of multilayered structures in their youth. At the same time this different theories give us a understanding who and why we could manipulate this stand through planting composition and management towards more stratified structures. To deepen the practical experiences and knowledge about these questions, a field study project was designed. All together twelve different stands that had been planted mainly during the 1980-s where chosen and studied in the Öresund region focusing on their vegetation structure and canopy stratification. Crown height and tree height together with crown projections
where the main parameters used to evaluate the structure of the stands. The data was analyzed using a wide range of scientifically approaches including, the quantity stratification models LMS and TSTRAT. The results show that a three layered structure can be achieved within thirty years after plantation. The key element for achieving a multilayered structure where found to be a combination of both species mixture and management. A species mixture with oak and not to many other tree species together with some middle layer species and the low growing shade tolerant bush species like Alpine Currant Ribes alpinum proved to be one good alternative. Depending on the species mixture and the management goal, two different management tactics could be used for the thinning of the stand. One where the tree layer was favoured and one where the middle layer was favoured giving rise to different kind of multilayered
forest structures.

del av den urbana skogen men kunskapen
kring hur man kan anlägga och sköta
sådana planteringar är tämligen liten.
Kunskapsbilden som finns i dagsläget
kring rikt skiktade bestånd, berör främst
skiktning i äldre kulturskogar och merparten
av kunskapen kring hur man
planterar och sköter skog är inriktad på
enskiktade monokulturer. Målet med detta
arbete har därför varit att försöka utvidga
den praktiska och teoretiska kunskapen
kring rikt skiktade unga planterade bestånd.
Som en grund för detta undersöktes
tre kunskapskulturer som berör ämnet,
den ekologiska, den skogliga och den
landskapliga. Utifrån dessa teoretiska
ramverk kan man förstå att många processer
verkar mot att flerskiktade struktur
utbildas under ett planterat bestånds ungdom.
Samtidigt ger de olika ramverken en
förståelse varför och hur man kan påverka
de olika processerna så att en flerskiktad
struktur lättare kan utvecklas. För att
fördjupa den praktiska och teoretiska kunskapsbilden
har en undersökande studie
av naturlika skogsplanteringar utformats.
Studien omfattar 12 bestånd i Öresund
regionen och dessa har analyserats utifrån
dess skiktning med hjälp av bland annat
höjd, kronhöjd och kronprojektioner.
Skiktningen har främst analyserats med
hjälp av de kvantitativa skiktningsmodellerna
LMS och TSTRAT. Resultatet visar
att upp till tre tydliga skikt kan uppnås i
en naturlik skogsplantering inom en 30
års period i Öresund regionen med rätt
kombination av artblandning och skötsel.
Avgörande för ett lyckat resultat verkar
vara en artblandning med ek och endast
några få andra arter i trädskiktet kombinerat
med några robusta buskträdarter samt
skuggtåliga låga buskar såsom måbär.
Skötselmässigt finns sedan två huvudalternativ
beroende på målsättning och
artblandningen. Antigen lägger man fokus
på att trädskiktet ska separeras ifrån mellanskiktet
så fort som möjligt genom att
man eftersträvar att kronorna lyfts högt
eller så hugger man tidigare i trädskiktet
och gynnar mellanskiktet med buskträdarterna
istället. Kombinationen av
olika artblandningar och skötselstrategier
ger sedan olika strukturella typer.