Home About Browse Search
Svenska


Petersson, Kristin, 2009. Optimalt mottagningsstall för kalvar : en fältstudie. SLU, Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT], Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT]

[img]
Preview
PDF
399kB

Abstract

A cattle producer that buys calves that are younger than six months to the herd should have a starter stable to prevent infection spreading in the herd. According to the Swedish animal welfare regulation there has to be a starter stable if more than 50 calves that are younger than four months are bought in yearly to the herd. The aim of the study was to improve the knowledge about bovine buildings and management of starter stables to obtain optimal weight gain and health of the calves. The hypothesis 1) The younger the calves are when purchased, the higher the calf mortality and 2) Purchasing calves from a high number of herds involves a higher risk of calf health problems and calf mortality were tested in the study. The objective of the study was to give advices by way of presenting ideal solutions of how a starter stable should be constructed and managed.
A field study was done during June to September 2008 to collect knowledge and experience from existing starter stables. 36 starter stables were visited in the south and middle of Sweden. The field-study was done as farm visit and lasted between 1.5-2 hours. The farms were found by the assistance of the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Animal Health Service.
36 beef producers were visited. 16 herds were producing young bulls, 11 herds were producing barley beef calves, one herd was producing bullocks, three herds were producing both young bulls and barley beef calves, four herds were producing both bullocks and young bulls and one herd only produced live calves for sale. The size of the herds ranged from 31 slaughtered animals per year to 1099 slaughtered animals per year.
Calves that were younger than one month were kept in insulated starter stables while the calves that were older than one month were kept in both insulated and uninsulated starter stables. The housing systems that usually were used in the starter stable were group pens.
12 herds bought calves that were younger than one month. The calves were just as often feed automatically as manually but in large herds (> 500 bought calves per year) the calves were often feed automatically. The most common feeding techniques for roughage and concentrates were manual feeding. The pens were bedded daily and it was usually done manually. The most common bedding material was straw. The majorities of the starter stables were only washed once a year and were never empty between the batches.
There were large variations of calf mortality between the herds. The mean value of the calf mortality was 3.6 %. The study showed that the age of the calf at purchase and the absence of manure removal work between the batches both affected the calf mortality negatively. If the herd received younger calves and didn't remove the manure between every batch the herd got a higher calf mortality compared to herds that received older calves and removed the old bedding and manure between every batch. The strewing frequency was affected the cleanness of the animal. There was a tendency that more signs of pneumonia occurred in starter stables with large groups. Finally the most important is the management of the calves and not necessarily the building construction.

,

En lantbrukare som köper in kalvar som är yngre än sex månader till sin besättning bör ha ett mottagningsstall för att förhindra smittspridning i besättningen. Enligt svenska djurskyddsbestämmelserna ska det finnas ett mottagningsstall för kalvar då fler än 50 kalvar som är yngre än fyra månader årligen tas emot från mer än en besättning. Syftet med examensarbetet var att öka kunskapen inom byggnation och skötsel av mottagningsstall för optimal hälsa och tillväxt hos kalvarna. I studien testades hypotesen ifall kalvens ålder vid insättning i mottagningsstallet hade betydelse för kalvarnas dödlighet. En annan hypotes som också testades i studien var antalet besättningar som kalvarna kommer ifrån påverkade kalvarnas hälsostatus och kalvdödlighet. Målet med examensarbetet var att ge råd och anvisningar genom att presentera ideala lösningar för hur ett mottagningsstall skulle byggas samt skötas.
En fältstudie om mottagningsstall utfördes under juni till september 2008 för att samla in kunskaper och erfarenheter från befintliga mottagningsstall. 36 mottagningsstall besöktes i södra samt mellersta Sverige. Fältstudien skedde genom gårdsbesök. Ett gårdsbesök tog mellan cirka 1,5-2 timmar. Gårdarna hittades med hjälp av Statens jordbruksverk och Svenska djurhälsovården.
Totalt besöktes 36 nötköttsproducenter varav 16 producerade ungtjurar, 11 producerade mellankalv, en producerade stutar, tre besättningar producerade både ungtjurar och mellankalvar, fyra besättningar producerade stutar och ungtjurar samt en besättning producerade endast kalvar till försäljning. Den största respektive minsta mellankalvsproducenten som besöktes slaktade 1099 och 56 djur per år, den största respektive minsta ungtjursproducenten 510 och 68 djur per år och den största respektive minsta stutproducenten 97 och 31 djur per år.
Kalvar som var yngre än en månad hölls ofta i isolerade mottagningsstall medan kalvar som var äldre än en månad lika ofta hölls i oisolerade mottagningsstall. Det inhysningssystem som användes mest till kalvar i mottagningsstall var gruppboxar.
12 besättningar tog emot kalvar som var yngre än en månad. Kalvarna i dessa besättningar mjölkutfodrades lika ofta manuellt som med hjälp av en automat men om enbart de stora besättningarna (> 500 insatta djur under ett år) studerades var automat vanligast. I drygt hälften av alla mottagningsstall utfodrades kalvarna manuellt med grovfoder och kraftfoder. Boxarna ströddes oftast varje dag och det skedde vanligtvis manuellt. Det mest förekommande strömedlet var halm. Majoriteten av mottagningsstallen tvättades endast en gång per år och stod aldrig tomma.
Kalvdödligheten varierade mycket mellan besättningarna. Medelvärdet för kalvdödlighet under perioden september 2007 till september 2008 var 3,6 %. Studien visade att ålder vid insättning samt utgödsling mellan varje omgång hade betydelse för kalvdödlighet. Ifall besättningen tog emot yngre kalvar eller inte gödslade ut mellan varje omgång hade de också en högre kalvdödlighet jämfört med de besättningar som tog emot äldre kalvar eller gödslade ut mellan varje omgång. Ströfrekvensen påverkade djurens renhet. Det fanns en tendens till att hosta förekom oftare i mottagningsstallet då gruppstorleken ökade. Till sist måste det sägas att det inte hjälper att ha ett nybyggt och rationellt mottagningsstall om man inte ser till kalvarna ofta och tar väl hand om dem. Det måste få lov att ta tid att sköta kalvarna för att en optimal tillväxt och hälsa hos kalvarna ska kunna uppnås.

Main title:Optimalt mottagningsstall för kalvar
Subtitle:en fältstudie
Authors:Petersson, Kristin
Supervisor:Bostad, Elise
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete inom agronomprogrammet
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT]
Keywords:förmedlingskalvar, mottagningsstall, kalvstall, kalvar
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8091
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8091
Subjects:SLU > (LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
Animal structure
Language:Swedish
Deposited On:20 Oct 2017 12:01
Metadata Last Modified:20 Oct 2017 12:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits